Dagens Nyheter – 24 april 1868, sida 2

hållet såsom min tillhörighet och jag anser mig kunna göra med henne hvad jag behagar. Baronen sänkte hufvudet och teg. — Men om jag lemnar er penningar, så sker det derför att ni efter all sannolikhet kommer att blifva i behof deraf, för att kunna tjena mig. — Jaså, det förändrar saken, yttrade herr de Mort-Dieu. Och han mottog de två sedlarne. — Nu, fortfor hämnarinnan, vill jag, innan jag meddelar er några instruktioner, helt enkelt upplysa er om att jag föresatt mig att straffa alla de män, som voro det Hemliga Förbundets medlemmar. Två af dem äro redan döda. Baronen bleknade. — Chevalier dAsti och kapten Hector Lemblin. — Således, mumlade herr de Mort-Dieu, skall äfven jag blifva straffad? — Afven ni. — Hvartill gagnar det mig då att tjena er? — Ert straff skall blifva mildare... — Tala, sade han. Hvad föreföll härefter under hämnarinnans sammanvaro med baronen? Detta är en hemlighet. Må det vara nog för oss att veta, det herr de Mort-Dieu uppsökte markis Emanuel de Flars-Montgory endast derföre att Damen med svarta hardsken, som han numera blindt lydde, hade befallt honom att göra det. XXI Vi återvända till markisen de Flars och de personer som voro samlade omkring honom i det lilla rummet uti husct n:o 17 Monsieur-lePrince-gatan. Emanuel skulle säkerligen, om åskan slagit