Dagens Nyheter – 20 april 1868, sida 1

AO och Nedanstående notiser från ett tyskt land, som olyckligtvis ej kom med i den stora sammanslagningen af småstater 1866 och som skulle rönt stor fördel af att då blifva förenadt med Österrike, innehålla åtskilligt som är lärorikt för Sverge. Detta tyska land är Bäjern. Enligt finanslagen af den 10 november 1861 uppgingo statsutgifterna till 46,700,000 fl.; i den nu framlagda budgeten fordras för samma utgifter 39,200,000 fl., deraf särskildt för statsskulden en tillökning af 3,300,000 f!., för armån at 6,100,000 och för den civila förvaltningen af 2,100,000 f. Den sistnämnda förhöjningen har bufvudsakligen tillkommit i följd af nya organisationer inom förvaltningen, och den ger stöd åt den gamla erfarenheten att vid hvarje omorganisation som en regerwnrg gör utan representationens kraftiga ingripande, framhållas minskade utgifter i perspektiv, under det att en förhöjning i sjelfva verket ofta blir följden. För diplomatiska kåren har man begärt 312,500 fl. (under förra finansperioden 334,646 fl.). Det finnes 13 bäjerska beskickningar med 13 gesandter, 7 legationsoch 1 kanslisekreterare. I medeltal kostar hvarje beskickning 20,000 fl. I utskottets utlåtande öfver budget-törslaget anmärkes, att diplomatiens värde sjunkit alldeles ofantligt i en tid, då det egentligen icke mera finns några statshemligheter, och utskottet förklarar sig endast vilja anslå 252,000 fl. sedan nemligen beskickningarna i Frankfurt, Kassel och Hannover blifvit indragna. Beskickringen i Briässel förklaras vara alldeles öfverflödig; på andra orter kunde affärsmän och konsuler uträtta alldeles detsamma som nu gesandterna, — ofta raskare och med mera sakkännedom, och i alla händelser för billigare pris. Nämnde 252,000 fd. är det minimum, hvarmed utrikesministern furst Hohenlohe förklarat sig kunna siå sig fram; prutades ytterligare på detta, skulle han afgå. Budgetens debet och kredit ställa sig så, att ingen förhöjning af skatterna blir erforderlig, om nemligen finans-utskottets förslag antages af riksförsamlingen. Af utskottets utlåtande erfar man ytterligare, bland annat, att i Bäjern inom 3 år 10,000 jordegare måst gå från grund och gård och att af alla aktiebolag, hvilka offentliggöra sin ställning, på sednare åren tre fjerdedelar gifvit ingen utacelning, ja, hälften gjort kontanta förluster.