Dagens Nyheter – 18 april 1868, sida 2

DAMEN MED SVARTA HANDSKEN. (Fortsättning af Det Hemliga Förbundet). (Forts. fr. föreg. n:r). Hvar och en af de droppar, hon lät falla i såret, brände såsom eld; men herr VAsti fördrog tåligt smärtan. Sedan damen förbundit såret, satte hon sig åter på stolen bredvid sängen, och yttrade: — Jaså, chevalier VAsti, ni minnes mig icke — nåväl, jag skall då omtala hvad som tilldrog sig på min bröllopsdag... Jag blef gift vid sexton års ålder; min brudgum var trettio. Jag skall sedan säga er hans namn. Honom älskade jag af hela min själ, och han höll mig kär. På aftonen efter vigseln var bal tillställd i min fars hotell. Vi dansade, och glädjen stod högt i tak... Mot midnatt öppnades dörren till balsalen, och en objud2n gäst inträdde. Det var en svartklädd man, som gick direkte fram till min brudgum och helsade på honom. Vid hans åsyn bleknade min brudgum och tog ett steg tillbaka, men den svartklädde mannen gjorde ett tecken och yttrade några ord till honom med låg stämma... Min brudgum sänkte hufvadet och följde honom. De gingo bort genom trädgården... Hvad försiggick väl dem emellan?... Jag är nästan säker på att ni nu känner igen mig... chevalier? Och Damen med svarta handsken såg verkligen grefven skälfva, der han låg i sin bädd, fästande på henne en blick af förtviflan. — Aha! ni börjar således känna igen mig, chevalier... Vet ni hvad den svartklädde mannen gjorde med min brudgum?... Han mördade honom! Herr VAsti syntes vara i högsta grad förskräckt. Han försökte ropa på hjelp, men han