herrarne i sommarbyxor, damerna med solfjädrar. Två musikaliska fester ha mntmärkt denna vecka. Den unge hertigen af Massa hade inbjudit gräddan af den parisiska societeten att afhöra hans nya opera Dante; den gafs på Conservatoire Impårial de Musique. Detta är andra gången som denne kompositör, hvars namn och rang göra att man ännu kallar honom amatör, vill framträda för allmänheten. För två år sedan skänkte han åt Italienska operan partituret till la fiancee de Venice (Bruden från Venedig); den skulle sjungas af Penco och Fraschino; vär repetitionerna skulle taga sin början var dessa artisters engagement slut: — hertigen återtog då sin opera. Dante är i fem akter. I de fyra första besjunges Poetens kärlek och landsflykt; den femte är indelad i tre tablåer: helvetet, underjorden, paradiset. Beatrice rol sjunges af fröken Kristina Nilsson; vid hennes inträde genljöd hela salen af applåder, hon bar hvit klädning, blått schärp med knut å la Louis Seize, en rad hvita pårior om halsen, hvita törnrosor i sitt blonda år, två långa lockar nedföllo på halsen, hon höll i handen en bukett af törprosor och hvita syrener. Operan sjöngs af Nilsson, Faure och Gaspard; många stycken blefvo applåderade och man begärde da capo en sonnet af Dante som Beatrice-Nilsson sjöng med en grace som häånförde alla de närvarande. Mellan akterna serverades en magnifik buffet. Denna patriciska fest lär ha kostat den unge hertigen femtiotusen francs. Samma afton gafs Verdis nya opera Giovanna dT Arco. Denna opera har endast tre roler: en sopran, en teror, en baryton. Den skrefs af Verdi 1844 och blef uppförd året derpå i Milano. Adelina Patti utförde nu rolen af Orleanska Jungfrun. De som besökt museet i Versailles och der beundrat den förtjusande marmorbildstoden, skulpterad af den förtjusande prinsessan Maria af Orlbans, trodde sig se inträda på scenen denna bildstod, som lemnat sin piedestal lifvad af den Trometheus. som kallas konst. — Patti firade en stor triumf; scenen var betäckt med blommor hon upptog en liten bukett, det var friska doftande törurosor, plockade i mars månad från kall jord. Den 26 mars höll pater Gratry, som nu intagit hr de Barantes plats, sitt inträdestal i Franska Akademien; hans tal har varit utsatt för pressens kritik, isynnerhet följande strofer: Det är ej min obetydliga person, det är Frankrikes presterskap, det är minnena ifrån Sorbonne, ifrån VOratoire, som ni hedrat när ni kallat mig att intaga platsen i denna stol, som förut innehafts af Massillon. — Voltaire, mina herrar, har äfven innehaft denna plats; han befinner sig således i edra annaler mellan två prester från VOratoire och hans löje öfver menskligheten är infattadt mellan två böner för verldens lycka, liksom äfven hans sekel en dag skall i vår historia synas blifva infattadt mellan det sjuttonde århundradet och vårt århundrade at ren och helig tro och som älskar Gud i anda och sanning. Den liberala pressen tyckte att pater Gratrys tal hade allför mycket smak af kyrklighet, och den väntar med otålighet den 22 april, då Jules Favre — den mest trisinnade och mest vältaJande ledamoten af oppositionen i kammaren — kommer att hålla sitt inträde i akademien; detta blifver en demokratisk protest mot pater Gratrys klerikala åsigter. Den konservativa pressen menade att det lilla utdrag jag anfört, var en vältalighet gnistrande af snille och värma. — I Frankrike skämtar man öfver allting; man har redan i anledning af dessa strofer gjort en karrikatyr, der man ser Voltaire, gammal och ful, med utseende af en skälm, sitta i cen länstol bevakad af två gensdarmer. Denna vecka har varit rik på förströelser. Bland annat ha vi haft en hästexposition, föranstaltad i det gamla industripalatset, af sällskapet för hästafvelns förbättrande. Det är koapt sju år sedan general Fleury öfvertog chefskapet för stuteriväsendet. Han ville försöka upphbjelpa denna gren af näringarne, som låg nästan i lägervall. För tre år sedan bildades för detta ändamål ett sällskap till hästafvelns förädlande. Kejsaren, som med värma omfattar alla patriotiska företag, har ställt till dess förfogande industripalatset. — Första året exponerades trehundra hästar; iår har antalet ökats til fyrahundra ; de flesta äro fyra år gamla. Första rummet bland hästuppfödande provinser intages af Normandie; dernäst komma Vende och Poitou Sedan två år ha de förnämsta hästhandlarc täflat om hvem som skulle kunna uppvisa de förnämsta och vackraste kreatur. M. Martial har utställt 76 hästar, en profkarta af nästan alla olika hästslag som finnas, från ridhästen unsanataltan 3 (Manor