Dagens Nyheter – 16 april 1868, sida 1

Stockholms-Nyheter, Svenska trädgardsföreninsem hade i går afton sammanträde ut Landtbruksakademiens lokal, der examer hölls med de elever, hvilka genomgått der 2-åriga kursen vid föreningens elevskola å Rosendal. Denna skolas föreståndare, direktör Blomberg förrättade examen, i närvaro af föreningens ordförande öfverdirektör Åkerman och flere af föreningens styrelseledamöter, och visade eleverna att de med flit och omsorg gjort sig till godo der undervisning, de vid skolan åtnjutit. Vid trädgårdsföreningens skola har unde det gångna läroåret lemnats undervisning åt 23 elever, hvilka alla nu voro vid examen närvarande. Af dessa utexaminerades 6, nemligen C. W. Andersson, J. F. Jonsson, C. Stenborg, S. H. Svensson, J. Wikland och C. E. Carlsson. De 2 förstnämnde erhöllo en uppmuntran, för ådagalagd flit och vunnen skicklighet, af 15 rdr hvardera. Alla de examinerade eleverna hade erhållit anställningar i olika delar af landet. En okänd gifvare, som allt sedan 1847 årligen ställt till föreningens disposition 6 medaljer af silfver, att tilldelas personer, som särdeles verkat för trädgårdsodlingens befrämjande, hade äfven i år aflemnat den vackra gåfvan. Följande personer hade erhållit hvar sin af dessa medaljer: hofjägmästaren I. Ström, Stockholm; professor Kjellberg, Upsala; lektor Rundbäck, Wexiö; skolläraren H. Larcn, Hardeberga; stadsträdgårdsmästaren A. Friecson, Gefle, och rektor Pipon, Haparanda. — Examen afslutades af hr Åkerman med några förmaningsord till de afgående eleverna. Sjöfarten. Från Strengnäs telegrafstation afsändes i förrgår den nyheten till Stockholms Dagblad att Strengnäsfjärden var isfri. Isen derstädes har dock, såsom vi tro oss med säkerhet veta, under de sednaste fjorton dagarna ej varit af beskaffenhet att hindra sjöfarten på denna led, enär Strengnäsfjärden, såsom enhvar som passerat den lilla Mälarstaden väl vet, utgöres nästan endast af ett sund mellan Tosterön och Södermanländska fastlandet, der det är ganska stark ström, och derför sällan stark is. Om isen på Olivehällsoch Gorsingeholmsvikarna, som utgöra största delen af fjärden, ligger qvar eller gått bort, är af ingen betydelse för sjöfarten på Mälaren. Tyvärr synes isen på Mälarens större fjärdar, Björkoch Prestfjärdarne, ännu vara ganska stark; dock är det antagligt, att den skulle kunna brytas snart sagdt hvad dag som helst, om man ville låta någon