Benjamin Franklin Wade. De dagar, hyilka Andrew Johnson ännu har att tillbringa i presidentens palats i Washington, torde snart vara räknade. Partiernas ställning inom senaten är tillräckligt känd, för att med temlig säkerhet kunna förutsäga beskaffenheten af den dom, som snart kommer att afkun nas öfver presidenten. För såvidt icke nio senatorer i denna fråga affalla från det republikanska partiet (och endast i fråga om fyra kan man förutsätta möjligheten häraf) kommer Johnson utan tvifvel att dömas skyldig och hans afsättning naturligtvis att derpå omedelbart följa. Förenta Staternas författning stadgar, att i sådant fall vice-presidenten intager presidentstolen, och för den händelse (såsom nu är fallet), att ingen vice-president finnes, presidenten i senaten. Herr Wade kommer då att i Johnsons ställe flytta in i Hvita huset; han är, likasom hans företrädare, en man, som arbetat sig upp från en lägre ställning i samhället. Enligt en skizz, som Baltimore Wecker tecknat öfver honom, föddes Benjamin Franklin Wade den 27 oktober 1800 i Springfield, Massachusetts. Hans fader hade varit soldat under revolutionen. Under vintrarna fick den unge Wade gå i skolan, men under somrarne måste han, i följd af de sinas fattigdom, söka sig förtjenst såsom arbetare på fältet. Då han blef större fungerade han sjelf under vintrarna såsom skolmästare, under det han, liksom Abraham Tincoln, under somrarna förtjenade sitt uppehälle på åkern och i skogen. En tid arbetade han såsom daglönare vid Eriekanalen. I sitt tjugonde år beslöt han att söka sin lycka i Western. Vi finna honom i Ashtabula, Öhio, sysselsatt med att studera juridiken, och på samma ställe har han ännu i dag sitt hem. År 1835 valdes han till statsfullmäktig för Ohio. I politiken anslöt han sig till yttersta venstern, eller wg-partiets abolitionistiska flygel. Detta parti invalde honom 1837 i Ohios senat. Samma stats lagstiftande församling valde honom 1849 till öfverdomare i statens tredje domsaga. År 1851 invaldes han af lagstiftande församlingen i förbunds-senaten; han återvaldes 1857 och 1863. Hans embetstid såsom senator utgår den 4 mars 1869; honom efterträder demokraten Thurman. Hvilken hög grad af aktning Wade förvärfvat under :sin mer än 16-åriga verksamhet såsom senator, framgår redan deraf, att det republikanska partiet i senaten, just med afseende på möjligheten af Johnsons afsättning. i fjol valde honom till president i senaten. Redan kort efter hans inträde i förbundssenaten förvärfvade sig Wade ett nationelt namn såsom en af det då ännu i senaten ytterst svaga frihetspartiets oförskräcktaste förkämpar. Vid alla tillfällen uppträdde han med sitt kärnfriska väsendes hela frimodighet mot de stolta junker-senatorerna från Södern och deras hjelpare och hjelares hjelpare från Norden. År 1852 röstade an, jemte endast fem af sina kolleger för atskaffande af den skändliga lagen om slafvars tillfångatagande, på grund af hvilken lag slafegare voro berättigade att förfölja och fasttaga förrymda slafvar, äfven sedan de kommit utom : den stats -gränsor, dit de hörde. Under inbördeskriget var han bland de republikanske statsmän, hvilka från början med klar blick insågo sakernas allvarliga läge och påyrkade en beslutsam, för ingen fara tillbaka ryggande politik. Ja, han förlorade mången gång tålamodet vid Abraham Lincolns långsamhet. Äfven under de sednare årens heta politisk strider:har. Wade utmärkt sig såsom en frihetens försvarare. Derjemte är han fri för så många af sina amerikanske landsmäns öfverdrifter. Med farister och nykterhetsapostlar har han intet att skaffa. Det egoistiska yanke-intresset, som icke vill med