oo nan ej borde afvakta utarbetande af en ny utökningslag, för att vidtaga partiella förändrinar i utsökningsväsendet, som kunde påkallas f omsorgen för fastighetskreditens upprätthålande. Båda kamrarna gillade sammanstämmande lagitskottets hemställanden i utlåtandet n:o 17, att vorgenär, som försäljer pant eller lös egendom, skall underrätta sysslomän eller gode män i en konkurs minst en månad förut, när försäljninsen sker, samt att rätten eger att pröfva om ackord, för hvilket säkerhet ej ställts, skall väoras fastställelse eller ej. Kamrarne godkände de uppställde voteringspropositionerna rörande de punkter af statsregleringen, i fråga om hvilka kamrarne stannat i olika beslut. Andra kammaren beslöt äfven, i anledning af den till utskottet återremitterade frågan om krigshofrättens indragning, för sin del med 114 röster mot 38, en underdån. anhållan om utredning af, huruvida en sådan indragning kan ske. Minoriteten röstade för afslag å den derom väckta motionen. Gårdagens aftonsammanträde. Första kammaren godkände efter en kort diskussion. med 34 röster mot 30 statsutskottets utlåtande n:o 46 angående beviljandet af ett lånebidrag för reparation af domkyrkan i Carlstad, med den af hr C. G. Mörner föreslagna förändring, att beloppet bestämdes till 23,000 rdr i st. för den af utskottet tillstyrkta summan 25,000. Minoriteten röstade för bifall till det af hr Schartau föreslagna belopp 23,501 rdr. Härefter företogs till behandling bevillningsutskottets utlåtande n:o 10, i hvilket föreslås skrifvelse från riksdagen till regeringen med anhållan om undersökning genom sakkunnige personer, i hvad mån och på hvad sätt hvitbetssockertillverkningen inom landet bör åläggas serskild beskattning samt att för nästkommande riksdag måtte framläggas detförslagi ämnet, hvartill en så beskaffad utredning föranleder. En långvarig diskussion uppstod med anledning af detta förslag. Hr Arrhenius yrkade att skrifvelse i denna syftning visserligen skulle afgå, men attriksdagen på samma gång borde uttala den åsigt att hvitbetssockerfabrikerne borde under vissa år efter sin anläggning vara fria från accis. Afslag å betänkandet yrkades af hrr E. Sparre, Sprengtporten, Nordström, A. OC. Raab. C. G. och J. O. Mörner, bifall af hrr Bennich, Hallenberg, Ehrensvärd, Wern, samt återremiss af hrr Henning Hamilton och Schartau. Förslaget blef slutligen genom votering bifallet med 37 röster mot 33, som afgåfvos för afslag å detsamma. Samma utskotts utlåtande n:o 10, med förslag till förändrad lydelse af 8 3 punkt. I mom. 1i k. f. argående mantalsoch skattskrifningars förrättande, att nemligen en hvar skulle mantalsoch skattskrifvas, der han har eller i följd af sitt vistande bör anses hafva sitt bo och hemvist, blef på yrkande af statsrådet af Ugglas, hrr Ehrensvärd A. C. Raab, von Geyer m. fl., afslaget. Utan diskussion biföllos deremot lagutskottets utlåtanden n:o 18, 19 och 20, afstyrkande bifall till väckta motioner om ändring af lagens stadganden angående löftesmans ansvarighet för ingången borgen och om sättet för verkställighet af domar och utslag i skuldfordringsmål, samt om upphäfvande af konsistoriernas rätt att missivera obefordrade prester. Andra kammaren sysselsatte sig under största delen af aftonsammanträdet med bevillningsutskottets betänkande i anledning af hrr Arrhenii och Hedlunds motioner angående särskild beskattning af den inhemska hvitbetssockertillverkningen. Utskottet har föreslagit att riksdagen måtte anhålla hos regeringen, det hon täcktes genom sakkunniga personer låta undersöka och utreda, i hvad mån och på hvad sätt tillverkningen af hvitbetssocker inom landet lämpligen kan och bör åläggas särskild beskattning, samt för nästkommande riksdag framlägga det förslag i ämnet, hvartill en så beskaffad utredning föranleder. Diskussionen i kammaren rörde sig hufvudsakligen kriug dessa frågor: behöfver hvitbetssockerfabrikationen något skydd för att kunna uppblomstra här i riket, är det någon synnerlig välsignelse för landet att hvitbetsodlingen omhuldas, och kan vinsten af denna odlings bedrifvande anses öfvergå den förlust staten måste komma att göra derigenom att tullen å importeradt socker blir förminskad? De talare, som icke voro böjda för att uppmuntra hvitbetssockerfabrikationen, påstodo att man genom att icke beskatta denna industri helt enkelt borttager från staten en inkomst och skänker den åt några enskilda fabriksidkare, att utomlands, ehuru man der gradvis ökat beskattningen å ifrågavarande artikel, fabrikationen deraf tillvuxit i stor grad, så att t. ex. i Frankrike staten nu har en inkomst deraf, uppgående