Dagens Nyheter – 31 mars 1868, sida 2

a r DAMEN MED SVARTA HANDSKEN. (Fortsättning af Det Hemliga Förbundet). (Forts. fr. föreg. n:r). Kaptenen steg hastigt upp; det såg nästan ut som om han ville fly. — Ni har drömt, sade han. — Nej, jag har icke drömt. Hona fattade honom i armen och nödgade honom att åter sätta sig. — Min Gud! sade hon, hvad ni är blek... Det märkes väl att äfven ni tror på uppenbarelser... Jag har sett er aflidna maka i natt. Kaptenen var tillintetgjord. Han satt stam, orörlig, ur stånd att längre beherrska sig. oo— Ja, återtog Damen med svarta handsken efter en stunds tystnad, jag har sett henne... Jag hade nyss lagt mig, blåst ut ljusen och vändt mig åt sidan i afsigt att insomna. Plötsligen tyckte jaz mig höra underliga ljud, jag spratt häftigt till och såg upp. Tänk er då min förvåning, när jag fonn rummet klart upplyst, utan att jag kunde fatta hvarifrån det starka Jjuset kom... Derefter blef jag varse en skugga, som sakta rörde sig der borta. Härvid pekade hon på ett hörn af rummet, der en dörr ledde till ett angränsande litet kabinett, afsedt till toalettrum. — Skuggan närmade sig mig, och i samma mån antog den en mera bestämd form. Snart stod en hvitklädd qvinna tätt bredvid mig. Hon betraktade mig med sorgsen uppsyn och sade till mig: — Ni ligger nu på min dödsbädd. En djup suck framträngde ur kaptenens bröst, men han kunde icke tala... — Ja, återtog Damen med svarta handsken, hon såg på sängen, i hvilken jag låg darrande