21 dec. 1848 det der intagna protokollet öfver det sammanträde af nationalförsamlingen, då Louis Napoleon blef vald till president öfver franska republiken. Detta protokoll, som nu låter mycket märkligt, lyder så: — — Derefter nedlade general Cavaignac i tationalförsamlingens händer den makt, som varit honom anförtrodd och Louis Napoleon utropades till president från den 20 december 1848 till andra söndagen i maj 1852. Medborgaren Charles Louis Napoleon Bonaparte uppsteg å talareplatsen och aflade följande ed: Inför Gud och det franska folket, representeradt genom nationalförsamlingen, svär jag att förblifvaden demokratiska republiken, en och odelbar, trogen och att uppfylla alla de pligter, hvilka konstitutionen ålägger mig. Församlingens president: Vi taga Gud och menniskor till vittne på den ed, som blifvit aflagd, och hvilken skall intagas i församlingens protokoller och införas i Monitören. EMedborgaren-presidenten i republiken: Jag begär ordet. EPresidenten i församlingen: Ni har ordet. (Uppmärksamheten synes vara mycket spänd.) Medborgaren-presidenten i republiken : Nationens röst och den ed jag svurit bestämma. mitt framtida nppförande. Min pligt är utstakad, och jag skall uppfylla den såsom en man af heder. Jag skall som landets fiender anse alla dem, hvilka kunna komma att försöka att genom olagliga medel förändra det som hela Frankrike har upprättat. (Mycket bra, mycket. bra.) Mellan eder och mig, medborgare-represen-. tanter, kunna inga väsendtliga skiljaktigheter uppstå. Våra önskningar äro desamma. Lika med eder, önskar jag befästa samhället på dess. grundval, gifva styrka åt de demokratiska institutionerna, samt genom alla möjliga al hindra detta storsinvade och intelligenta folks lidanden, detta folk, som nyss gifvit mig ett så slående bevis på sitt förtroende. (Iycket: bra)... Den högt aktade general Cavaignacs uppförande har varit värdigt hans redliga karakter och den pligtkänsla, som är den förnämsta egenskapen hos en statsstyresman. (Upprepadt bifall.) Medborgare-representanter! Vi hafva en stor uppgift att fylla — att grundlägga en republik till alias bästa och derjemte en rättrådig och stark styrelse, eldad af en innerlig kärlek till framåtskridandet, utan ati vara hvarken reaktionär eller utopisk. (My I ket bra) Låtom oss vara män som tillhöra)? landet, men icke något parti, så skole vi med Guds hjelp uträtta något godt, om vi än icke kunna uträtta något stort. Efter detta tal reste sig hela församlingen och utropade flera gånger: Lefrve republiken! Medborgaren Louis Bonaparte gick till den plats, der general Cavaignac satt och tryckte hans hand. i Detta referat finnes icke upptaget i den kejserliga broschyren. Tre år efter denna ed, detta tal och denna handtryckning kullkastade Napoleon med bajonetten den demokratiska republiken, upphäfde sig till kejsare och lät häkta general Cavaignac.