Dagens Nyheter – 21 mars 1868, sida 2

Majoren sänkte hufvudet och teg. — Ack! återto 3 damen, det är icke nog med att denne man lågas af samvetsförebråeler, han måste dö a i denna vanvettiga, olycksbringaude kärlek, sc )m Gud förlänat mig förmåga att ingifva, af denna kärlek, vid hvars uppflammande en h var, som intages af densamma, bör utropa, sås ten till Dantes Lasci — Ni är obli en viss beundra — Ah! undr med dof stämm varit förföljd mas, en minut som uppfordra dan fem år bu och denne död Då kapten tandet, fann h som han sjel sin makas lej Ett halfdur endast upplys Han ihågkc men dystra t: hjerna. Efte ter det andr i Marthas si främmande ihåg det förfi Hvad hade gäster hade vis på hans stått allt. : När han si 5) Öfvorgifv om det står skrifvet öfver porhelvete: ate ogni speranza.) dkelig, yttrade major Arleff med n; oblidkelig som ödet. , a icke: deröfver, svarade hon a; jag har sedan fem år tillbaka natt och dag, utan ens en tims uppehåll, af en blodig skugga, t mig till hämnd — jag har serit en död mans bild i mitt hjerta Lemblin omsider återfick medvean sig ligga på sängen i det rum, f året förut, under sista tiden af nad, bebodde på slottet Ruvigny. kel herrskade i detta rum, som es af en nattlampa. m icke genast hvad som händt; mkar och aningar rörde sig i hans :-hand vaknade det ena minnet efa; han erivrade sig att han varit ingkammare tillsammans med två ,ersoner, och slutligen kom han irliga blodsmärket. väl sedan tilldragit sig ?... Hans tvifvelsutan blifvit varse detta bebrott — de hade gissat allt, förig sig omkring i rummet, blef han en här allt hopp.