Dagens Nyheter – 20 mars 1868, sida 3

LJ Riksdags-Nyheter. Utmyntning af guld. Ur K. Mits i förrgår till riksdagen öfverlemnade proposition angående förändrade bestämmelser i fråga om utmyntning at guldmynt, vilja vi — med utelemnande af de inledande anmärkningarne, liksom af statskontorets utlåtande, hvilket tillstyrker, det k. m:t måtte, i samråd med riksdagen, besluta att hädanefter, så snart sig göra läte och med rikets fördel kunde finnas förenligt, guld skulle förklaras i Sverge vara exsam värdemätare, med deraf bestämda konseqvenser — här nedan återgifva följande: I K m:t, som fullt uppskattar fördelarne af ett för alla civiliserade nationer gemensamt myntsystem, finner likväl frågan om att i Sverge införa ett härstädes alldeles nytt sådant system, grundadt på sntagande af guldet säsom ensam värdemätare, vara af så allvarlig och i bestående förhållanden djupt ingripande beskaffenhet, att densamma, för att göras till föremål för någon k. m:ts framställning till riksdagen, erfordrar en pröfniung, som den för nu församlade riksdag redan långt framskridna tiden icke medgifver. Men då k. m:t således för närvarande låter berörda vigtiga fråga tills vidare anstå, anser k. m:t deremot hinder icke möta för att redan nu afgöra och antsga det särskilda förslaget om upphörande af dukatutmyntoingen och att i stället skulle härstädes präglas guldmynt af samma beskaffenhet som det franska 10-francsa-stycket och som 25-francsstycket, så snart en gång Frankrike beslutat sig för att utgifva dylikt mynt. En sådan förändring skulle icke innebära något annat, än att Sverge i stället för ett mynt, som icke eger något faststäldt, af sjelfva myntmetallens värdevexliogar oberosnde, värde i förhållande vare sig till landets egna öfriga mynt eller till landets egna öfriga mynt eller till främmande länders, för framtiden läter hos sig förfärdiga mynt, som till halt och vigt samt följaktligen äfven tiil värde öfverensstämma med myntsorter, hvilka redan ega gångbarhet i en betydlig del af Europa. Dessa nya svenska guldmynt skulle väl på dena inländska marknaden utöfva lika ringa inflytande, som nu dukaterna, men deremot i internatiooelt hänseende ega en användbarhet,som de sistnämnda myn!en alldeles sakna. Till denna fördel kommer äfven den, att, i händelse Sverge framdelea finnes böra omfatta ett mystsystem på de sf nästlidna års konferens godkanda grunder, ett nu fsttadt beslut om prägling af 10-francsoch 25-frencsstycken i guld skulle för öfvergången till ext sådant system utgöra ett förberedande steg, som bör underlätta dess genomförande bland annat genom den bekantskap med det franska myntvärdet, som medelst de nya guldmynten skulle här i landet heredas, under det på samma gång ett dylikt beslut icke kan i någon mån försvåra bibehållandet af det nuvarande myntsystemet, derest sådant pröfvas vara för os3 ändamålsenligast. För att med all erforderlig noggrannhet angifva 10och 25-francs-styckenas svenska vigt pågå för närvarande hos vetenskapsakademien jemförelsevägningar, hvilkas afslutande kan med säkerhet påräknas att ske under innevarande månad, emelIsn svenska skålpundet och franska kilogrammen. Enligt nu tillgängliga sannolikhetsberäkningar skulle 10-trancs-stycket väga 7559, on skålpund eller 75,s9 korn, och 25-francs-stycket !5973,,,,999 Skälpund eller 189,3 korn. Då, på här ofvan anförda skäl, den föreslagna förändringen af guldutmyntningen i riket synes icke kunnat blifva annat än gagnpanude, och aå, i fall densamma antages samt följaktligen myntguldet bestämmes till en half af endast ?22,,,, skedning, enligt hvad vederbörande upplyst icke lärer behöfvas för annat till förmyntning in!lemnadt guld än sådant, som är osmidigt, vill K. M:t härmed i nåder föreslå riksdagen, att, med upphäfvande af hvad k. förordningen den 9 maj 1835 angående myntfoten innehåller om utmyntning af guld, må i detta hänseende stadgas: 1:o att af guld utmyntas följande myntstycken, nemligtn ett af det guldvärde och den vigt, som vid ofvanberörda jemförelsevägvingar befiones noggrannt motsvara det genom myntkonventionen den 23 december 1865 af Belgien, Frankrike, Italien och Scbweiz antagna tio-francsstycket, samt ett at det guldvärde och den vigt, som, med etillämpning af samma konventions bestämmelser, noggrannt motsvarar tjugufem francs; börande de utrönta sveaska vigtbestämnivgarne införas i den författniog, som kan blifva i ämnet utfärdad; 2:0 att dessa guldmynt skola innehålla Nio delar rent guld mot En del koppar etller hafva en halt af ?9,,00, hvilken blandning kallas myntuld; : 3:0 att remedium i halt får utgöra på hvarje skålpund myntguld två ett tusendedels skålpuud vare sig öfver eller under den bestämda halten, samt remedium i vigt för hvartdera slaget af guldmynt likaledes två ett tusendedelar, ötver eller under, på hvarje skålpund; 4:o0 att å guld, som till utmyatning inlemnas, skall myntskatt afräknas med det belopp, K. M:t må ega bestämma, dock icke öfver tre tiondedela procent, hvarjemte skedarelön bör, enligt gällande föreskrift, erlåggas för guld, som är osmidigt. Bankoutskottet har hemstälit, att häradshöfding C. F. Jacobsson måtte befrias från en del af