äskade belopp af 14,000 rdr icke måtte af riksdagen beviljas, blef efter votering med 50 röster mot 22, som afgåfvos för bifall till den kongl. propositionen, till utskottet återförvisad. Öfriga punkter af utlåtandet godkändes utan diskussion. Utskottets förslag rörande åttonde hufvudtiteln blefyo utan omröstning gillade, den sjunde punkten, i hvilken utskottet hemställer att k. m:ts proposition, det Stockholms stad må befrias från dess skyldighet att till aflöning af lärare vid der befintliga läroverk bidraga med 15,000 rdr, dock först efter omröstning med 56 röster mot 23. Deremot ogillade kammaren, på yrkande af hrr Henning Hamilton, Sprengtporten, G. V. Almqvist, O. Mörner, Heykensköld m. fl. utskottets tillstyrkan attiskrifvelse till k. m:t anhålla att hvarje församling måtte åläggas att underhålla ett med hänsyn till folkmängd och areal bestämdt antal med folkskolelärare försedde folkskolor. Ett sådant stadgande skulle nämligen, trodde man, göra folket obenäget för folkskolan, göra den förhatlig för detsamma. Dessutom vore det ganska svårt att finna normen för skolornas förökning, och staten måste ock till folkskolorne lemna ganska stora bidrag, något som under nuvarande financiela ställning svårligen skulle kurna gå för sig. I samma syftning uttalade sig äfven statsrådet Carlson. Andra kammaren. Behandlingen af sjette hufvudtiteln fortsattes. -17:de punkten, hvari tillstyrkes ett anslag för en gång af 4.500 rdr till inrättande af eu väfskola i Borås samt beviljandet af ett årligt belopp å 3,000 rdr till samma skolas underhåll, gaf anledning till en långvarig öfverläggning. Många talare ville icke bevilja något för ändamålet; husslöjdernas tid är förbi, menade de, och de komma hädanefter att allt mer och mer ersättas at fabriker. Det är bättre att folket använder sina krafter på jordbruket, som annars lätt nedsjunker till en binäring i stället för att vara modernäringen. Och för öfrigt kan följden af dessa anslags beviljande blifva att man kommer från andra landsändar med begäran om bidrag af staten till allehanda fackskolor, hvarförutom det är antagligt att, sedan den här väfskolan väl kommit i gång, fordringar på ökadt anslag för densamma skola framställas, och då har man svårt nog att afslå dessa fordringar. Försvararne af utskottets mening framhöllo, bland annat, att det blir omöjligt för den svenska industrien att täfla med utlandets, då -man tillbakavisar de aldra billigaste anspråk på bidrag i och för denna industris höjande. Ar det bättre att folket under de långa vinterqvällarne gör ingenting, och om det sysselsätter sig med husslöjder, är det icke nyttigt och vigtigt att en större skicklighet bibringas detsamma? — Utskottets förslag godkändes genom votering med 83 röster mot 77. Regeringens begäran om en förhöjning af 4,500 rdr i anslaget till tekniska skolan i Malmö för denna skolas utvidgning har statutskottet ansett böra afslås; och oaktadt flera talare yrkade bifall till den kungl. propositionen i detta hänseende, blef dock utskottets hemställan gillad med 108 röster mot 26. Kammaren hann icke genomgå sjette hufvudtiteln till slutet, utan åtskiljdes efter att ha pröfvat och bifallit punkterna 13—23, emedan den i 24:de punkten afhandlade frågan om konvojkommissariatets indragning m. m. ansågs komma att föranleda en längre diskussion. Utskottsbetänkanden. Lagutskottet har hemställt dels att 1 kap. 13 Rättegångsbalken erhåller följande förändrade lydelse: Underrätt å landet är hiradsrätt. Der dömer häradshöfding med tolf män, som i tingslaget bo och dertill valda äro. De tolf kallas häradsnämnd. Då ledigt rum i nämnden fyllas skall, varde i det distrikt, för hvilket ledigheten inträffar, val hållet å kommunalstimma. Aro flera socknar eller socknedelar till gemensamt distrikt förenade, bestämme rätten å hvilken sockens kommunalstimma valet förrättas skall. En hvar, som i kommunens allmänna angelägenheter röstberättigad är, ego rösträtt vid nämndemansval inom den valkrets, han tillhör; och hafve hvarje röstande en röst. Vid lika röstetal skilje lotten. Till nämndeman är valbar hvarje inom valkretsen boende man, som till ordförande i kommunalstämma utses kan; dock ej den, som är i konungens eller rikets tjenst. Den som fyllt 60 år, vare ej skyldig att i nämnd tjenstgöra. Ej heller vare någon pligtig atttjensten bestrida längre än två år eller att, sedan han ur nämnden afgått, åter inträda förr än efter sex år. Uppstår fråga om den valdes behörighet eller skyldighet att befattningen mottaga eller huruvida valet rätteligen skett, gifve häradsrätten utslag deröfver, och gånge detta utslag i verkställighet, ändå att klagan i högre rätt föres; dels att sista mom. uti 1 kap. 10 8 samma balk erhåller följande lydelse: Hafver nämndeman förfall och varder förthy häradsrätten ej domför eller saknas eljest fulltalig nämnd i andra fall än det, som i 13 kap. 4 sägs, kalle häradshöfding af dem, som närmast bo och till nämndemän väljas kunna, en eller flere efter thy som behofvet fordrar. dels att, med upphäfvande af 20, 26, 27 88 i k. f.