Dagens Nyheter – 12 mars 1868, sida 1

Riksdagshbetraktelser. V. Inom området för anslagen under sjunde hufvudtiteln, eller dem som tillhöra finarsdepartementet och statsrådet af Ugglas förvaltning, påträfta vi hufvudsakligen två betydliga anslag, som blifvit begärda, men icke borde beviljas, minst under en så svår tid, som den närvarande. Det ena af de ifrågavarande anslagen är 25,000 rdr till bestridande af utgifter för kolonien St. Bartelemy, hvilket är allt för mycket för den tvetydiga äran att ega en fullkomligt obehöflig koloni, hvilken säkerligen gerna skulle förena sig med nordamerikanska fristaterna, om detta allvarsamt och på billiga skäl sattes i fråga, hvarigenom nämnda anslag kunde blifva nyttigt inom vårt ecet land, t. ex. till utdikning af de kärr i Norrland, som städse vålla missväxt derstädes, eller brödföda åt svältande innevånare i denna del af landet. Det andra anslaget är begärdt till ett nytt landshöfdinge-residens i Carlstad. För samma ändamål begärde regeringen af 1867 års riksdag 192,000 rdr, att utgå i 3 terminer med 64,000 rdr årligen, hvilket riksdagen vägrade. Nu åter begäres 145,000 rdr på det hela och deraf under år 1869 30,000 rdr. Regeringen har således nu högst betydligt nedsatt sina fordringar, som åtminstone visar, att hon icke iakttog den största sparsamhetvid den riksdag, då denna grundsats af konungen proklamerades. Men fastän regeringen sålunda låtit pruta med sig, så är likväl det ifrågavarande anslaget orimligt. Den årliga räntan å 145,000 rdr är efter 6 procent 8,700 rdr, och när härtill läggas kommunalskatter samt kostnader för byggnadernas underhåll, minst 1,000 rdr hvarje år, så skulle statens årliga kostnad för det ifrågavarande residenshuset utgöra 9,700 rdr. Men det kan icke lida ringaste tvifvel, att i en sådan stad som Carlstad både embetslokaler för landssekreterare, landskamrerare och förste landtmätare (landträntmästarens embetslokal bleficke förstörd under eldsvådan år 1865) kunna få hyras för 2,000 rdr och att landshöfdingen bör,