Dagens Nyheter – 11 mars 1868, sida 4

Karta Haolkbruk, beläget vid stora segelleden, omkring 3 mil söder om Södertelje, Rn fortfarande släckt och osläckt . Denna kalk är af utmärktaste qvalit, och som vid Karta all kalk brännes med ved, eger densamma fördelen att vara fullkomligt hvit. Men äfven såsom mineraliskt gödningsämne för jordbruket torde den med ved brända kalken ega företräde framför annan kalk, em2dan den med stenkol brända. måste förorenas, om också till en obetydlig grad, af för plantorna skadliga ämnen (svafvelcalecium). Erfarenheten har redan ådagalagt att eit Iönande jordbruk icke kan undvara mineraliska gödningsämnen och bland dessa intager kalken, åtminstone här i Sverge, främsta rummet, synnerlien tillföljd af dess ringa pris och hastiga verkan. ifter kalköfvergödning växa klöfver, ärter, vicker och äfven hvete bättre och kraftigare; sädeskornen blifva i allmänhet tunnskaligare och tyngre, hvaremot halmen blir styfvaro så att säden der sällan lägger sig. Under fjolårets folsägynnande väderleksförbållanden lemnade hvetesfält, som På våren öfverströddes med kalk, en rik skörd af fullgodt veta. Ofverhufvud kan man antaga, att man genom kalkgödning, om man dervid ej går oriktigt tillväga, an I medeltal vinna hälften större och på passande jord tt. o. m. dubbelt och flerdubbelt så stor afkastning än man utan kalk skulle erhållit och verkningarne af kalken visat sig under 10 — 12 år. (Se härom: Kongl. Landtbruks Akademiens Cirkulär till Hushållningssällskapen i Länen af den 14 April 1849). fven för trädgårdsalstren är kalkgödning af största verkan emedan de härigenom Pbringas till en utomordentlig yppighet och tidigare mognad. De herrar Byggmästare, Possessionater och Trädgårdsmästare som önska af Karta kalkbrukstillverkning, torde benäget vända sig till undertecknad, Vidare upplysningar, såväl skriftliga som muntliga, lemnas på Brukets Kontor här i Stockholm, Nybrogatan N:o 13, af