Dagens Nyheter – 9 mars 1868, sida 1

DAMEN MED SVARTA HANDSKEN, (Fortsättning af Det Hemliga Förbundet). (Forts, fr. föreg. n:r). VI Fulmen i sin lätta drägt, som tydligt nog lät ana tillvaron af hennes många rika behag, lade en af sina runda armar kring Armands hals och fortfor: — Ja, kära barn, pi har varit hos mig hela dagen och ni skall säkerligen bli förvånad, när ni får höra hvarför ni varit här. — Åh! sade Armand, jag anar huru det förhåller sig. Eftersom jag öfverlastat mig... — Nej, icke derför. Holländaren ville taga er med sig i sin vagn och föra er hem till er bostad. — Och ni ville icke...? — Nej. Armand borde ha kunnat gissa anledningen härtill, när han såg Fulmen så ömt luta sig intill honom. Men det är nu en gång så här i verlden att de personer, hvilkas hjertan äro genomträngda af en enda kärlek, såsom hans var, vanligen förlora allt hvad som kan få namn af klarsynthet. — Säg mig, hvarför ville ni icke tillåta att jag fördes hem till mig? — Emedan jag är nyfiken. — Nyfiken? Ni!... Och hvad vill ni veta? — Åh! ni började ju i natt en berättelse... Armand spratt till. — En dramatisk, ovanlig, bizarr berättelse. — Och jag slutade den icke, eller huru? — Nej, ni hade druckit för mycket. Ni föll under bordet och funderade der sjelf på fortsättningen. Armand slog sig för pannan,