ortlottades det först färdigblefna. Den .eklige vinnaren hade då den fördelen att vara en förste, som fick bo hyresfritt, under det att e andre först allt eftersom de öfriga husen vilka äfven de utlottades) blefvo färdige, kommo åtnjutande af denna fördel. Ärliga publieister. Mexikanska tidninen Diario Official meddelar åtskilliga, för vissa ranska publicisters karakter ej synnerligen mickrande fakta, hemtade ur några bref från essa herrar, i hvilka de erbjuda sig att låta esticka sig. Det första brefvet till kejsar Max r från hr Roussel, administrator af den i Lonjon utkommande tidningen LC International och r dateradt den 30 juli 1864. N:o 2 är från hr Tirgelmann, redaktör för Nouveau Monde. Han ,egär 6,000 franes i månaden, för att under ir Hidalgos uppsigt inrätta en litografisk korrespondeus, som skulle förse tidningarne med mexicanska nyheter. N:o 3 är från riddaren Deyrauz de Saldapenna. Han erbjuder kejsaren att mot en årlig godtgörelse af 40,000 francs åta Mimorial Diplomatique utkomma två gånger i veckan, på det att den först skulle kunna meddela mexikanska posternas nyheter, och han förbinder sig att helt och hållet utesluta de rader, hvilka E. M. täcktes vara så god och förteckna. Rörande nyttan af denna manipulation, säger den hedervärda herrn: Hr Drouyn de Lhuys fasthåller vid nödvändigheten af att Memorial hvar gång erhåller de första underrättelserna från Mexiko. På detta sätt kunde man då för hvarje post angifva tonen för hela den kontinentala pressen; har man på fiffigt sätt frambragt det första intrycket, korsar man med säkerhet oppositionstidningarnes alla fiendtliga ansträngningar. Man skulle stadga det nya kejsardömets kredit och göra terrängen gynsam för vidare finansoperationer. Kejsarens svar härå har man tyvärr icke. Nya atlantiska telegrafkablar. Man har nu (förutom kabeln från Cuba och många andra, mindre kablar) tvenne stora atlantiska telegrafkablar, hvilka äro i verksamhet, och en tredje, som snart kommer till stånd och som skall sträcka sig från Frankrike till St. Peters-ön och derifrån till Förenta Staterna; ochi dessa dagar organiseras i England ett bolag, som skall nedlägga en fjerde kabel, med Brest och Newyork såsom ändpunkter. Bolaget kallar sig The Franco-American Submarine Cable Company, och dess kapital skulle komma att utgöra 900,000 pd st. (15,750,000 rdr). En tredjedel af aktierna skall tillhöra England, en tredjedel Frankrike och en tredjedel Amerika. De engelska aktierna lära redan vara tecknade. Franska bankirer skola hafva garanterat den andra tredjedelen. Kontrakt är redan afslutadt med Kautschuoch guttapercha-telegraf-bolaget i Silvertown, London, om tillverkning af omkring 700 svenska mil kabel, som på en längd af 5 å 6 mil skall bära upp sig sjelf i vattnet. Kabeln kommer förmodligen att nedläggas i sommar.