Dagens Nyheter – 5 mars 1868, sida 3

öfver Place dela Concorde skockade sig folkmassan så omkring honom och hurrade så väldeliga, att hästen skrämdes och stegrade sig flera gånger. Kejsaren smålog och bugade sig upprepade gånger, då plötsligt blusmännen omkring honom stämde upp Partantpour la Syrie. Kejsaren satte hästen i galopp i den förhoppning att derigenom komma ifrån sin improviserade eskort, men folkmassan följde honom och blef slutligen så sammanpackad, att han, dåhan framkom till Rond point des Champs Elyseces såg sig nödgad att vända om, hvarvid en arbetare utropade: Detta är första gången jag har sett kejsaren retirera — för sitt folks tillgifvenhet, Skälet till denna ovation tyckes hafva varit att ett rykte hade spridt sig om att lagstiftande församlingen med stor majoritet antagit 1:sta artikeln i den nya tryckfribetslagen, hvilken artikel man lärt folket anse vara ett första steg till förverkligande af de löften, som afgålvos i det kejserliga brefvet af den 19 januari. Af sångförenmingar (Socictes chorales) finnas i Frankrike tjugutvåtusen. Ett amerikanskt kontrakt. Vid uppgörandet af kontrakter bör man taga amerikanarne till mönster; de förskansa sig bakom så många klausuler, att man icke kan lösgöra sig ur paragrafernas spindelnät. Ja, af ett privatbref från Amerika framgår, att en af kontrakt bunden person sjelf binder sig, för att icke råka i frestelse att bryta mot ordalagen i hans kontrakt. Pianisten Leopold v, Meyer hade med den berömde amerikanske pianofabrikanten Steinway afslutat ett kontrakt om att på sina konserter endast spela på instrumenter af hans tillverkning. Då hr v. Meyer kom till Boston, öfverhopade honom Steinways konkurrent, Chickering, med artigheter af alla slag, ställde dagligen sitt ekipage till hans förfogande och gat honom till ära de mest lysande middagar. Slutligen inbjöd han honom till en soirå, till hvilken han på förhand underrättade honom att stadens alla notabiliteter skulle komma. Hr von Meyer infann sig med ett ombundet finger, och underrättade sällskapet att han haft olyckan skära sig i fingret och att han derför icke kunde spela. Men den som i sjelfva verket hade skurit sig, det var Chickering. En förolämpning sÄett i musik. I Livornos hamn skulle nyligen en engelsk och en nordamerikansk örlogsångare samtidigt inlöpa. Under det att de nödiga formaliteterna uppfylldes och fartygen lågo vid sidan af hvarandra, lät den engelske kaptenen sin musikkår uppspela den bekanta melodien Bonnie blue flag, en visa, som icke klingar synnerligen väl i amerikanska öron. Och hvad gjorde väl den amerikanske befälhafvaren? Han gaf icke engelsmannen ett glatt lag, utan lät helt enkelt sin musikkår svara med den irländska nationalhymnen Wearing of the green, som — synnerligen under nuvarande förhållanden — icke är synnerligt väl anskrifven hos Englands söner. Denna tilldragelse har, så vidt hittills är kändt, icke gifvit anledning till någon diplomatisk notvexling.