Dagens Nyheter – 3 mars 1868, sida 3

Ni inneslista för jordbrukare i mars 1869, (Ur Skaraborgs läng busb.-säliskaps tidning.) Så länge vinterföret fortfar, bör man aldrig försumma att begagna det för underlättande af de körslor, hvilka under de båda föregående månaderna ej medbunnits. Dessa körslor äro hufvudsakligen följande: Framkörning af gärdselfång. Att på vagn framsläpa gärdsel och stör är mödosamt och vagnarne bhbiifva derigenom ofta förstörda. Gärdselfång, bugget i kärr och sumptrakter, mäste, om det ej skall bii qvarliggande i skogen, hemtas medan kärren bära att köra. Det är nyttigt att, om stängsel för öfrigt ej brukas, åtminstone stänga omkring de till betning afseedda fälten. De såkallade Romanska gärdesgårdarne fordra ej mer än hälften så mycket virke, som de hvilka vanligen brukas. Men skola endast de fält instänges, på hvilka kreaturen betas, äro flyttbara spelgrindar, som kunna på mellantider förvaras under tak, ändamålsenligt. Framkörning af sommarved. Afven den bör mana om möjligt undvika att framköra på vagn. Framföras stkallad långved, bör den sönderhuggas och upptrafvas för att torka under sommaren, ty att bränna rå ved medför, obehaget oberäknadt, dubbel åtgång. Framkörning af stackadt hö. På större egendoroar blir ofta en del af höet stackadt ute på ängar och gården. Afven detta är det fördelaktigaste att hemföra på släde, så att åker och äng ej måtte förderfvas af bjulspår. Då åkerbruksarbetena i april besynna, kar man dessutom alltid fullt upp att göra för såväl folk, som dragare, och bör ställa å till, att deras tid ej då upptages af göromål, som på förband under den mindre bråda tiden kunnat göras undan. Framkörning af gödsel på vårlan den. Om man vill odla rotvexter och gröntoder, gå måste men också gödsla dena jord, som dermed skall besås. Kan denna gödsel utföras på släde, så går arbetet vida fortare och åkern skadas ej genom tilipackning, Bom blir oundviklig då gödseln, isynnerbet sedan jorden upptinat, utföres med vagnar och kvarigenem man fär föga nytta af börtplöjningen och svårt för att få ordentligt och fint bruk på åkern. Gammal svensk och ny utländak erfarenhet lär ose, att det är fördelakrigast, att genast utsprida gödseln på åkern, såvida deona ej har för stark Jutning eller är utsatt för öfversväroning af vårfloden. Framkörning eafgrrus till landrevägerne. Hvad som gör detta i gig tiskt svåra åligcande ännu mera betungande, är jordbrukarens skyldighet att grusa sina vägstycken ej allenast på hösten, utan äfven midsummarstiden, då så många andra vigtiga göromål upptaga hans tid och gruset sönderemulasa på den tillhårdnade landsvägen sf vegnahjulen och förflyger i dam. Väggrusnvingen bör ste om böstev, och vägen om våren endatt afjomnas, gropar fyllar 0. 8. Vv. I hvilket fall, som Lhelst, bör framkörningen af gruset, såvida eandgropen ej är belägen bredvid vägen, dock alltid ske under vintern; och mars miåsad med sina långa dagar är lämpligast derför. Gruset bör vara groft, stenfritt och ej blandadt med större stenar. Framkörning af sten till grundmurar, källrar etc. Stensläpning är mödosamt på barmark. Man bör söka verkställa den på före. På det stenarne under vintern ej skola frysa fast, böra da föregående höst läggas på underiag. Framkörning af kalk. Kslken är för länets derpå fattiva jord ett förbättringemedel, förutan bviiken den aldrig uppnår den höjd af bördighet, hvartill naturen ämnat benne. Dess riktiga användande är i förening med grundlig afdikniog hufvudvilkoret för jordbrukarens välstånd, hvarföre han ej nog ofta kan påminnag derom. Kalken verkar dels som gödsel, de!s upplösande af befintliga växtvärlogsömnen, såvida jorden är fri från stående vatten och ej i brist på växtmylla. Den snvändes häst i kompost, med bumurrik jord på syf lera och med lera på lättare jordmåner. Försök att enligt professor Millers råd kompostera kalk med den bruvblåa lera, tom nästan öfver slit på vår stora lerslätt ligger ett par fot under matjorden och som innehåller lika mycket kaliealter, som vanlig aska. Denna lera blandad med del till 1;:del osläckt kalk, faller dermed sönder till ett fiut, grått pulver, som förträffligt göder grösvallar. Men var försigtig under kompostberodningen att kalken ej får för mycket regnvatten på rig, så att han sammenvgyttras till grynformiga klumpar, i hvilket tillstånd den blir utan verkan på jorden, med hvilken den bör intensivt blondas, som ett pulverformigt stoft. RU — — —--—-—-—-——-— — — — (——— KV LV—L—— —-—---———-— Er