MM VV MM oo Då vi först sammanträffade, ämnade han sig till Indien i afsigt att derstädes skjuta sig för pannan, för att. blifva qvitt sin mjeltsjuka. Jag har botat honom, och under de tre sista åren har han lefvat för att njuta af det nöjet att höra folk i Paris och London säga: lord G... har en utomordentligt vacker mätress som icke är i stånd att kunna ruinera honom. Men här i verlden ledsnar man på allt. Mätressen förefaller nu den ädle lorden tråkig, och han inbillar sig att hon såsom hans lagliga hustru ännu skulle kunna förströ honom någon tid. En verkligt engelsk tanke! — Och han vill gifta sig med dig? — I morgon, om jag icke har något deremot. . — Min kära väninna, invände Maurice Stephan, jag vill gifva dig ett råd, hvilket du ej torde komma att följa. Då ett fruntimmer, sådant som du, gifter sig, blir hon i mitt tycke lik en rysk adelsman, hvilken sjelfherrskarens vilja fängslar vid hans gods, der han blir allt rikare år ifråu år, emedan han icke bar tillfälle till att göra af med några pengar. Omsider förlorar adelsmannen tålamodet, han reser till Paris och tager med sig de hopsparda räntorna, hvilka han nu förvandlar till kapital och drager af detta en ränta, uppgående till omkring 30,000 francs om året, samt lefver på denna, ehuru han i sjeliva verket eger flera hundra tusen francs i räntor; men förmögenheten konfiskeras af sjelfherrskaren och den ifrågavarande mannen älskar friheten högst. — Jag förstår er icke, afbröt Fulmen. — Vänta, du skall snart förstå mig; äktenskapet är för en flicka med dina anlag och åsigter ett hjertats Ryssland. Man förfryser der och dör af ledsnad. När du tillbragt sex månader tillsammans med din gamle man uti ett af hans slott i Irland, omgifven af groteska gentlemen och anspråksfulla ladies, börjar du