Dagens Nyheter – 21 februari 1868, sida 3

blef slutligen — Hemliga Förbundet. Genom detta ämnade han skapa sin sons lycka. Armand var tjugu år gammal, då detta förbund bildades. Redan var hans uppfostran till stor del fullbordad; han hade uppnått den ålder, då unga herrar af familj börja depensera. Och herr Leon ville icke att hans sou skulle behöfva inskränka sig det aldra ringaste. Genom otroliga ansträngningar och försakelser lyckades han hålla honom vid en kassa, som tillät honom att lefva på ganska stor fot; men detta var icke nog för honom; han ville att Armand skulle ha räntor, stora räntor att draga på. Sedan förbundet kommit i verksamhet, blef det honom temligen lätt att furnera den unge mannen med mynt. Han ville nu först tjena alla de andra eller rättare låta dem betjena sig sjelfva, innan han framställde sina egna pretentioner, hvilka minsann icke voro små. Herr Leon var mycket rädd för att hans son skulle komma underfund med hvad han sjelf var för en äfventyrare, och han bodde derför icke tillsammans med honom. Ingen af hans närmare umgängesvänner visste annat än att den gamle militären stod ensam i lifvet. Under sin tjenstgöringstid hade öfversten fästat sig vid en soldat, som kallades Job; och denne hade å sin sida fattat en innerlig tillgifvenhet för öfversten. Han sväfvade i fullkomlig okunnighet om att hans vördade förman var en så föraktlig menniska; och då derför herr Leon, sedan båda fått afsked ur krigstjensten, föreslog honom att blifva den unge Armands tjenare och vårdare, antog han med glädje detta förslag.