Stockholms stads Förmyndarekammare. Kungl. Sekreteraren C. A. Forselius bar den 31 sistl. december ingifvit till riksdagens ombudsman en anmärkningsskrifvelse mot organisationen af och arbetsordningen vid Stockbolms stads Förmyndarekammare. I den vidlyftiga och mycket befogade skrifyelsen nämner hr Forselius bland annat, att när han för annan persOns räkning haft en oafgjord arfsangelägenhet med Förmyndarekammaren, och sedan han med mycken tidspillan ändtligen lyckats bekomma penningarne, nödgades han, för utbekommande af räntan, till vederbörlig domstol instämma förmyndarekammaren. Då detta skett, voro sålunda hr Forselius och förmyndarekammaren de båda parterna i målet och den vederbörliga domstolen var rådhusrättens första afdelning. Härom vore intet att säga i och för sig; men nu är förhållandet med förmyndarekammarens organisation sålunda, att dess ledamöter äro medlemmarne i nämnde rådhusrätts afdelning, och hr F., eller hvilken annan som helst i hans ställning, har så att säga samma person till domare och motpart. Fn omorganisation tyckes således verkligen vara af högsta behof påkallad. I sin ingifna skrifvelse framlägger också hr F. förslag till en tidsenlig omorganisation af detta verk. Anmärkningarne omfatta till en del äfven rådhusrättens första afdelning såsom domstol och synas äfven dessa anmärkningar, som hufvudsakligen röra afkunnande af utslag och dervid meddelad besvärshänvisning, vara befogade och kanske äfven tillämplige på andra afdelningar inom rådhusrätten än den här omförmälde första. Uti remissen till öfverståthållare-embetet yttrår justitieombudsmannen, att de anmärkningar, ifrågavarande skrift innehåller, synas förtjenta af uppmärksamhet. Förklaringar äro genom öfverståthållare-embetet redan infordrade såväl från förmyndarekammaren som från rådhusrättens första afdelning. Utrymmet tillåter oss ej att utförligare redogöra för den mycket vidlyftiga, men i flera afseenden intressanta anmärkningsskrifyelsen. hvilken vi hoppas må leda till önskadt resultat.