Dagens Nyheter – 11 februari 1868, sida 1

— Ja, mumlade fru de Mort-Dieu. — Hemligheten har blifvit bevarad, fortfor gubben. Octave sjelf vet icke att han är min son, men ni vet det och skall derföre på honom öfverflytta arfvet efter hans far... — Jag svär er det, mumlade baronessan de Mort-Dieu. Två månader derefter afsomnade baronen — hvilkens hela lif varit ett fortsatt martyrskap — en afton i armarne på denna ädla och sjelfuppoffrande qvinna, hvilken vid hans dödssäng högtidligen upprepade sitt förut gifna löfte att den unge mannen i en framtid skulle ärfva hans förmögenhet. Baronen hade, för att beröfyva sin föregifne son, all rättighet till den efterlemnade förmögenheten, anlitat alla dessa skenbara åtgärder, hvarigenom lagen kan kringgås, såsom låtsade försäljningar 0. S. V. Dessutom hade han naturligtvis beröfvat honom allt, hvaröfver en far efter eget godtfinnande kan förfoga. Den nye baronen de Mort-Dieu blef utom sig af raseri, anställde rättegång för att testamentet skulle bli förklaradt ogiltigt och — förlorade processen. Sannolikt skulle han också hafva uppgifvit hvarje tanke på att återvinna sitt arf, såvida icke det Hemliga Förbundet blifvit stiftadt någon tid efter baron de Mort-Dieuws död. En morgon några dagar efter de nyligen omtalade händelserna på Portes och Montgory, lät öfverste Leon anmäla sig hos baronen, hvilken han påträffade vid frukostbordet språkande med Emannel Chalambel eller Emanuel de Montgory. — Min herre, sade öfversten till den sednare, hur tycker ni att vårt lilla sällskap fullgör sina åligganden? Tack vare dess åtgärder, är general Ruvigny död, och äfvenledes markis de Montgory. Det skall derföre hädanefter icko falla