XXZVI. Åtta dagar sednare återkom Gontran till Paris. Förtviflan och vrede bodde i hans hjerta, och han begrät sin för alltid förlorade idol. Han var ånyo fängslad i denna olycksaliga boja, som kallades Leona, och han hade icke mera makt att frigöra sig derifrån. Åter måste vi bedja våra läsare om ursäkt för det att vi gå tillbaka och förflytta oss till en tidpunkt, då öfverste Leon ännu icke tänkt på att bilda det Hemliga Förbundet. Denna återblick är lika nödvändig som de föregående, vi tillåtit oss, för att man skall förstå vår berättelse. År 183... hade baron de Mort-Dieu ännu ej lemnat landet och flyttat till Paris, ehuru man befann sig midt i vintern. Baron de Mort-Dieu bodde på ett gods, hvilket bar samma namn som han sjelf och som var beläget i Berry mellan Chåtre och Chateauroux. Mort-Dieu var icke längre en medeltidsbyggnad, utan en vacker modern boning, omgifven af en park och inredd, dekorerad och möblerad såsom en villa utanför Paris. Baron de Mort-Dien tillbragte en stor del af året på sitt gods, enligt somligas påstående, derföre att han var misantrop, men enligt andras, af det skälet att han der ville lefva tillsammans med sin unga hustru, så ostörd som möjligt af den öfriga verlden. Herr de MortDieu hade för två år sedan gift om sig och var vid tiden för vår berättelse omkring femtiofem år gammal. Men ingen skulle af hans utseende ha kunnat gissa hans ålder; ty han hade ännu kolsvart hår och han var lång och smärt och rak som en yngling. Också var man vid första anblicken färdig att tro det han, oaktadt sina år, hade att vänta sig en lång framtid; men ev uppmärksam betraktare skulle snart