Dagens Nyheter – 7 februari 1868, sida 3

. Utrikes-Nyheter. Danmark. Köpeafhandlingen om de vestindiska öarna har nu afsändts till Washington för att undertecknas. Preussen. Representantkammaren har den 1 dennes efter en lifvad och intressant diskussion antagit regeringens lagförslag om skadeersättnings utbetalande till de afsatta tyska furstarne, nemligen 16 mill. thir. till konung Georg af Hannover och 8,892,110 thir. till hertig Adolf af Nassau. Venstern (framstegspartiet) och en icke ringa del af de nationelt-liberale hade både af politiska och financiela skäl förklarat sig vara emot förslagets antagande. En demokratiskt sinnad representant, Ziegler från Breslau, yttrade, bland annat, under diskussionen, att man icke finge undra på, om folket ansåge det oförsvarligt att på sådant sätt bortkasta 25 mill, under det att hela provinser nästan höllo på ati svälta ihjel och det financiela tillståndet i öfrigt var långtifrån tillfredsställande. De afsatte furstarnes sak försvarades med värma och skicklighet af grefve Bismarck. Frankrike. Det franska folket söker åter en anknytning till sin nationela historia, allt eftersom det mer och mer lär sig att betrakta äfven det andra kejsardömet såsom blott och bart en episod. Derför finner man nu öfverallt tillbaka-blickar på det förflutna, aftryck af äldre handlingar, och i kamrarne hållna tal, bref o.s.v. Tidn. France aftryckte häromdagen, bland annat, Benjamin Constants tal om tryckfriheten, som hölls under debatterna i kammaren den 14 april 1819; detta tal låter i allo väl lämpa sig på den nuvarande ställningen; redan då funnos dessa likgiltiga som voro nöjde med allt, dessa ljusets fiender och det personliga misstroendet, alldeles som i dag, mot hvilket allt BenJamin Constant uppträdde. Han manade då förgäfves vederbörande att ställa sig på en verkligt frisinnad och konstitutionel ståndpunkt, på det att man åter måtte eröfra den allmänna meningen, befästa tronen och göra sig förtjent om monarkien och fäderneslandet. Förgäfves! Nära femtio år äro sedan dess förflutna och till och med France klagar i dag: Vi stå åter på samma punkt. Den som gör en jemförelse mellan lagstiftande kammarens session den 30 januari 1868 och sessionen den 14 april 1819 måste med förvåning tillstå, att någon olikhet dem emellaa knappast förefinnes. Frankrike har stått stilla under det att det öfriga Europa gått framåt. Det är den första makten i de romerska staterna, Portugal, Spanien och Italien, hvars skuggor allt mer och mer utbreda sig äfven öfver detta land.