azaine, börjar med följande ord: Redan ungt före detta var denne marskalk, som fter sitt giftermål med dottern till en af de berale höfdingarne, en fränka till Lopez, ndast och allenast bemödade sig om att vinga kejsaren till en tronafsägelse, för att edan sjelf bemäktiga sig presidentstolen, n förrädare mot kejsardömet, liksom ock not de franska vapnens ära. På ettslugt ätt visste han att göra flere chefer till sina ydiga kreatur. Vi vilja endast anföra några akta, hvilka inför verlden skola läggai dasen denne, af sina officerare hånfullt sle valefrenier marques kallade, marskalks verkiga karakter. e) Redan år 1864 satte gereral Brincourt en kejserlig mexikansk öfverste i fängelse och lät honom dagligen inder tvenne timmars tid sopa gatorna. Då stadens damer fingo se detta, gingo de och såfvo honom blomsterbuketter. General Brincourt, för hvilken denna demonstration för öfversten anmäldes, lät då genom anslag förkunna, att hvarje fruntimmer, hvilken klass hon än månde tillhöra, som än en gång gaf öfversten blommor, äfven skulle dömas till att sopa gatorna. Naturligtvis blef hela Chihuahuas befolkning uppretad öfver denna ovärdiga hotelse och i högsta grad afvogt stämd mot det genom den franska interventionen nationen påtvungna kejsardömet. Sedan general Brincourt under tio dagar hade plågat öfversten på detta förödmjukande sätt, lät han föra honom till sig och tilltalade honom sålunda: Jag Jemnar det helt och hållet i ert fria val att öfvergå till de liberala eller icke; jag bryr mig d-n derom! Naturligtvis öfvergick öfversten genast, och flere officerare följde hans exempel. db) Kapten Charrer, tillörande fremlingslegionen, befallte, såsom kommendant i San Luis de la Pvz, prefekten i en liten stad att underteckna dennes egen broders dödsdom, och bestod brodrens enda brott i att vara liberalt sinnad. Då prefekten vägrade att skrifva under, hotade Charrier äfven honom möd att arkebuseras, till dess han slutligen bestämde sig för att skrifva under. c) Då general Maugin hade besatt den liberalt sinnade byn Montealto och såg att innevånarne gåfvo ovilja tillkänna för de franske embetsminnen, lät han en natt taga tillfånga och utan dom eller ransakning skjuta 46 mexikanare, deribland församlingens kyrkoherde, hvilke för honom skildrats såsom varande mycket liberalt sinnade. Under vägen till afrättningsstället utropade den krusifixet i handen hållande kyrkoherden, i den tro att det blott var meningen att skrämma de tillfångatagne: Jag skall anföra klagomål hos fransmännens kejsare och kejsarinna. För sent! Under den tid marskalken uppehöll sig i Matehuala (augusti 1866) gåfvo dervarande kejserliga myndigheter för honom en mid dag. Under nachspielet höll han till den följande tal: Mina herrar! Låtom os: tala fritt och öppet med hvarandra! Frank rike vill icke tvinga landet att bibehåll: den kejserliga regimen. Napoleon ville blot edert bästa, då ham satte Maximilian pi Mexikos tron; han har dock nu öfvertyga sig om, att han i många hänseenden miss tagit sig. Ni vill ha republik? Nänn mig presidentens namn; ni behöfver bar säga ett erd, och jag skall understödja e med mitt hela inflytande. Frankrike ska respektera er önskan och lägga er röst vågskålen. De kejserliga embetsmänner förberedda på att marskalken gerna skull se sig utropad till president, tego oc gingo sin väg. Dessa äro endast enstaka exempel u anklagelsen mot denne marskalk, som miss brukat sin kejsares förtroende på ett sät hvarpå få exempel finnas i den nyare histc rien, om än en anklagelseskrift, sådan so den nu ifrågavarande, kan vederläggas enskilda punkter. Det värsta af allt, oc något som aldrig skall glömmas, är, a 3azaine befallte, att i civilisationens kri mat harhariet akulle inoa fånsar Jöra