väldiga grannar Napoleon och Victor Emanuel, åtnjuter de mest autokratiska privilegier. Han kan då tryget säga: Lötat cest moil (Stten, det är jag!) Om bangs uvdersåter äro missnöjda med en sådan: sakernas ordning, så mycket värre för dem. Den högsta stiatsembetsmannen i furstendömet kallss generelguvernör. Han är på en gång ultrikes-, inrikss-, kultus-, justitise-, krigs-, marin-, hen. deisoch finansminister. Oaktadt derna ofantliga mångsidighet af värf berättag det, att bans excellens iblapd har tråkigt af brist på sysselsättning. Han sitter vid sin ötmugg på kafterna likasom alla andra menniskor i Monsco. Furstendömet bar ett öfverttibunal för afgörandet af vigtigare brott. De som dörsas till galererna ?fverantvardas åt Frankrike, de öfriga kunna få plats i stadens fängelser. Monagaskerne skola dock vara ett sådantmönsterfolk, att fängelsets fångvaktare af brist på arrestanter har lika ledsamt som generalzguvernören. Armån består of 24 soldater uider befäl af en geuerallöjtvant! Deras gevär Ikna mycket ryska soldaternes före Krimkriget. Mn då dea!drig ladgat: med kula och aldrig framicles beller torde blifva det, kunna de nog gå an för sitt närvarande öxdsmål — att begarnas vid högtidliga saluter. Artilleriet består af några gamla kanoner och rostiga kuistaplar. Det användes ock:å endast tll saluter. Keövalleriet är afeuttet och de 24 infanteristerna hafva erhållit ramnet gensdarmer. Flottso består sten Hten ångjokt. Det berätias att prins Carl bksom Ceerar parsonligen känner alla sina gensdarmer, men dettas bevisar alldeles icke att han har godt minne. Hårom alla små potentater ä!skar Carl III synneriigen mycket hofetiketten. Han fordrar mycket strängt att alla banps undersåter gifva honom de ärebetygelser, som tillkomma ett krönt hufvud. Han har omgilvit sig med en relativt stor hofstat, hvars medlemmar busa sig, emickra, intrigera och hata hvarandra efter alla antagna reglar. I Monaco utgifves en veckotidning — Journal de Monsco — som man kan kalla ultra-officiös. Redaktören får af prinsen 3,000 mark om året och bans bufvuåbråk är att till hvarje nummer kunna säga något smickrande om fursten och furstendömet. I detta miniatyrblad fioner man sila de afdelniogar, som ingå i en stor tidning — allt i hopträngd form förstås. En gång läste man der en ledand2 artikel Om de små staternas stora inflytande i Europace. Den fann genklang i alla mopagaskers hjertan. Mon2cos förnämsta märkvärdichet är dees Casino, elier med andra ord spetbu: Hr Blanc, som håller ett dylikt i Hamburg, börjar känna i luften stt spelbankerne i Tyskland draga sina siste andetag. Han ber derför gjort sckord med Carl II stt få inrätta ett sådant i Monaco. Fursten betalas för nöjet med 500,000 fres och fir destutom gin stad förskönad på hr Blanc3 konto. Han bygger hoteller, iurätiar gasoch vattenledniovgsr samt för Byns skull en magnifik hydroterapentisk helsoanstalt. Någon förevöndoivg skola gäcrterna hafva för att ligga vid spelbankernal Också har den magnifika publiken fråm Wiesbaden och Baden-Baden flyitat hit. Mera kommer det. Men Frankrike skall väl ick3 länge tåla berr Carl III:s pya lefoadsfång. Hr Blinc var för tjusu år sedan uppassare på ett hotel i Bordeaux. Nu eger ban 40 millioner. Frieri och bröllop hos NMuselmänmem. in muselman, som önskar gifta sig, låter sina föräldrar afgöra denna sak med färäldrarne till den flicka de behaga utvälja. Skulle Nan sjelt deremot hafva hört någon viss flicka berömmas för sina talanger eller sin skönhet, så uppdrager han sin moder att undersöka beskaffenheten af hennes egenskaper, eller om modren vägrar detta eller är död, ger han uppdraget. åt en legd gumma, som förstår sig på sådana saker. Gumman söker att få inträde i flickans hus och meddelar sitt ärende åt hennes föräldrar. Fina dessa anbudet antagligt, betala de också gumman, som efter betalningen rättar den beskrifning öfver flickan, som hon måste göra för älskaren, Nu begifva sig de båda ungas fäder till kadi (domaren), som i sin bok antecknar den summa eller så och så många åsnor celler kameler eller andra saker och vilkor, som skall betalas för bruden. Kadi låter derefter inbära sockervatten, hvaraf han och de båda fäderna gemensamt dricka. Derefter kasta sig alla tre till marken och göra en bön (kallad feata) för den slutna förbindelsen. Sedermera utsättes den dag, då bruden skall föras till brudgummen. Bruden förfärdigar en skjorta och ett par byxor åt sin brudgum, hvilka denne måste bära bröllopsdagen. Denna dag pryder sig bruden med sina utsöktaste kläder och nipper. Hon målar sina fötter och det inre af händerna röda; man ritar er blomma på hennes panna, svärtar hennes ögonbryn och tecknar svarta linier på hennes händer. Vid solens nedgång komma brudparets föräldrar till henne, tillika med hennes bästa väninnor. Tvenne gubbar fatta brudens händer och beledsaga henne till brudgummens hus, under det tåget lyses af granna lanternor. Vid framkomsten föres bruden i en präktigt smyckad kammare, der fruntimmerna hålla en måltid tillsammans. Männerna spisa i ett annat rum. Brudgummen visar sig icke bland dem. Vid midnatten bepifva sig samtlige gästerna hem. Nu måhända för första gången skådar brudgummen sin brud; ty nu har han full rättighet öfver henne med oinskränkt makt. I allmänhet begagna sig de algieriska mohrernå icke ofta af sin rättighet att hafva mer än en hustru, och deras slafvinnor äro endast hustrurnas tjenstehjon. Statistiskt. I England funnos den 1 januari 1867 bland ett antal at 963,200 fartiga 41,276 svagsinta och vansinniga. ET OR RR RR HANDELSBERÄTTELSE,