Ett tal af Mickel Uhevalier i franska senaten. Såsom vi nämnde i vårt gårdagsnummel höll Europas fönämste stats-ekonom, Miche Chevalier, under öfverläggningarne i senaten om den nya armå-lagen ett tal, i hvilket han sökte öfvertyga senaten om obehöfligheten a; alla härar och krigsrustnirgar och om möjligheten af en evig fred. Hans ofta snillrika föredrag afhördes med uppmärksamhet, men icke utan att framkalla sarkastiska inpass och enstaka afbrott. Chevalier började med att anföra Montesquieus yttrande om der sjukdom, som hölle på att utbreda sig i Europa, nemligen furstarnes sträfvan att föröka deras stående härar, och som slutligen skulle leda derhän, att alla länder blefve fattiga, alla verldens rikedomar till trots, och att det slutligen icke skulle komma att finnas annat än soldater, ett tillstånd, som skulle ställa oss ijemnbredd med tartarerna. (Stormande afbrott.) Talaren anmärkte derefter att Europas nationer i verkligheten vore lifvade af ömsesidig aktning och innerlig välvilja, ett påstående, som åter framkallade protester och afbrott. Han (Chevalier) kunde icke upptäcka något, som röjde häftiga amtipathier hos folken, och han merade derför, att det vore alldeles omotiveradt att tro på möjligheten af en förbittrad, allmän strid, som gjorde så stora rustningar, som de nuvarande, behöfliga. Han ville kasta en flyktig blick på de särskilda stormakternas ställning. England hade en gång i tiden varit mycket krigiskt och gjort Frankrike mycken förtret, hvilket Frankrike dock efter bästa förmåga hade vedergällt; nu hade England blifvit en mycket fredlig makt och hade till den grad tagittill princip att afhålla sig från all inblandning i utrikes angelägenheter, att den store statsmannen Pitt, om han lefde, knappast skulle hafva varit nöjd dermed. (Skratt.) På en anmärkniag från en af senatorerna, om alt England ru rustar mer än någonsin, svarade Chevalier, att detta skedde endast för dess koloniers skuld. Att England ville hota Frankrike, ansåg han för en omöjlighet. Han ville nu vidare fråga, om man vidtoge så stora rustningar mot ett eventuelt angrepp från Österrikes sida? Vid denna fråga afbröts talaren af lifliga nej-rop. yssland är, efter hans förmenande så långt borta från Frankrike, att ett krig mellan dessa tvenne makter ieke hade någon rimlig grund. Men Preussen? Denna stat hade alltför mycket att beställa hemma hos sig sjelf, för att den skulle kunna tänka på att utsätta sig för