Dagens Nyheter – 31 januari 1868, sida 2

ASKER OESENSRE SVR ISR UAE ENL IRS TARRARINIA BE ennen Dagen före Gontrans ankomst sade ehevaliern till sin kusin: oo — Markis de Flars ser ut som helsan sjelf. — Tycker ni det? — Han är visserligen sextiofem år, men ingen skulle kunna tro honom ha hunnit längre än till femtio år. — Deri har ni rätt. Och fröken de Pons betraktade sin kusin uppmirksamt, försökande att gissa hans tankar. — En man med hans kroppsbyggnad, fortfor chevaliern, dör antingen helt plötsligt till följd af en slagattack, eller också blir han hundraårig. Margareta spratt till. — Om ni gifter er med honom... — Ja, det är ju nu afgjordt. — Bah! i fråga om giftermål kan man aldrig vara säker, förrän vigseln skett. — Må vara... Om jag gifter mig med honom, sade ni... — Löper ni fara att gråna i hans armar. Fröken de Pons bet sig i läppen och kastade en hatfull blick på sin kusin. Chevaliorn tycktos vilja säga henne att hon missräknat sig, i fall hon byggt några förhoppningar på markisens framskridna ålder. — Men, skyndade han sig att tillägga, hvem vet?... Man kan aldrig veta så noga på förhand... Vi återtaga nu vår berättelse, som vi afbröto, för att göra våra läsare bekanta med åtskilliga förhållanden och tilldragelser, hvilka man måste känna, om man skall kunna förstå hvad vi nu gå att förtälja.