DET HEMLIGA FÖRBUNDET VICOMTE PONSON DU TERKBAIL. (Forts. fr. föreg. n:r.) Fröken de Pons uttalade således redan det första vilkoret för sitt samtycke till frieriet. — Ah! utbrast herr de Montgory, på förhand beredd att göra hvilka medgifter som helst; det är ju naturligt att jag icke skulle vilja instänga en ung qvinna på Montgory hela vintrar, — Än vidare? återtog Margareta. Får fru markisinnan de Montgory under sejouren i Paris öppna sina salonger för den förnäma verlden; kommer hon att hafva en loge på operan och teatern Comdie-Francaise, samt slutligen: ämnar ni sätta henne i tillfälle att visa storartad välgörenhet, så att hon blir beskyddarinna eller ordförande för ett eller annat sällskap, som har till ändamål att bistå fattiga? Då fröken de Pons uttalade denna 2:dra paragraf i den äktenskapslag hon för tillfället stiftade, smålog hon så innerligen behagligt, att herr de Montgory blef ännu mera betagen. Han insåg att han måste afsäga sig herraväldet öfver sitt hus... men hvad ville han väl göra? — Följaktligen, sade han, råder ni mig att ingå äktenskap? — Ja... — Fr far är af samma tanke. — Min far? — Ja, jag kommer direkte ifvån honom. — Ämnar herrarne jaga tillsammans i dag? Ännu hade icke fröken de Pons förrådt att hon begrep markisens afsigt med besöket. — Nej, det ämna vi icke. — Ahl! ni har således kommit endast för at! helsa på min far?