Dagens Nyheter – 30 januari 1868, sida 2

som jag förmodar, fortfarande hyser samma motvilja för mig. Men märk nu väl, herr öfverste, att våra åtgärder, så att säga, vändt sig emot oss på ett högst förargligt sätt. Den gamle markisen tappar hufvudet; han, som hatade sin slägtinge och ansåg honom såsom en affälling, utgjuter blodstårar (förlåt detromaneska uttrycket) öfver sin ätts undergång och vill gifta om sig. Kan ni tänka er, hvem han vill gifta sig med? Jo, min kusin! Så går nu arfvet förloradt för vår vän Emanuel, denne er trogne tjenare, som sjelf bidragit till att grusa sina käraste förhoppningar; och allt detta är resultatet af den lilla tjenst vi hafva bevisat vår vän Hector Lemblin, som inom tio månader skall gifta sig med fru baronessan de Ruvigny. Som det emellertid, min käre öfverste, endast är dårar som vid första motgång gifva allt förloradt, har jag allvarligt öfverlagt med mig sjelf, och här har ni resultatet af mina reexioner. Förmedelst förbundets bistånd skall Chalambel kalla sig Montgory, och chevalier VAsti endera dagen gifta sig med sin kusin, fröken de Pons. Om ni skickar mig den hjelp, hvarutaf jag är i behof, så förlita er i denna sak fullkomligt på mig. Vår vän Gontran de Lacey är skön såsom antikens Antinous. Derigenom att jag kom att tänka på honom, har jag uppfunnit en ganska listig plan. Skicka mig horom. Jag vet mycket väl att markisen hyser mer än en betänklighet vid att tjena förbundet, men detta är endast ett ytterligare skäl till att ännu mera sporra honom genom att anförtro Honom detta kinkiga uppdrag. Låt honom ögonblickligen taga plats i en