Dagens Nyheter – 27 januari 1868, sida 3

En bön. Red. har blifvit anmodad offentliggöra följande behjertansvärda framställning: Dagligen hör man berättas, läser om, eller ser sjelf på gatorna eller i husen sorgliga uppenbarelser af fattigdom, nöd och elände här i den stora hufrudstaden, och mer än en af dess innevånare är nog medveten om att det på åtskilliga ställen i landsorten icke står bättre till, — men också är det sällan förgäfves dessa röster låta höra sig, att de icke röra hjertan till medlidande och hjelpsamhet. Vi tveka derföre icke att till allmänt behjertande framställa en liten tafla ur verkligheten, öfvertygade att det mörker, som råder deruti, skall förmå lyckligare lottade att sprida ljus och lif deröfver genom hjelpsamhet och deltagande. Inom Frustuna socken i Södermanland ligger, vid landsvägen och en förbirinnande å, en liten stuga, Strömsborg kallad, omgifven af några jordlappar, besådda med rotväxter och potatis. Stället har en vacker belägenhet och eges af församlingen, som upplåtit detsamma till en derinom boende fattig familj. Kastom en blick in i den lilla stugan! Ilvad som genast faller i ögat är en hyfvelbänk, med något verktyg och några trädlappar. Fattigdom och brist uppenbara sig öfverallt, och fyra minderåriga barp hvimla omkring derinne; — vid hyfvelbänken står en man, sysselsatt att arbeta. Vid hvarje hyfveltag känner han sig före med händerna, likasom han famlar omkring med dem efter verktygen. Mina läsare! — mannen, 43 år gammal, är blind, han är make oeh fader, och detta handtverk hans födkrok att dermed lifnära sig och de sina. Det otillräckliga arbete han kan både få och åstadkomma, trots en förvånande skicklighet och händighet, är för litet att stilla den grymma hungern, helst sedan potatisen förra året ej gifvit myeket till, och kölden, den stränga kölden, i förening med den knappa födan, medtagit både helsa och kraft. Vid 13 års ålder blef han blind genom en sjukdom. I sin ungdom egare till en hemmansdel, således förut i goda omständigheter, kom han till obestånd genom sin oförmåga att rätt handhafva och sköta om sina angelägenheter, hvartill kom att han mindre välbetänkt tillhandlade sig en, såsom han trodde, bättre jordlägenhet. Slutligen måste han sälja äfven den. Fattigvårdsstyrelsen i socken gör allt hvad den kan, men den har många andra fattiga att försörja, välvilliga grannar räcka äfven en hjelpsam hand, men det räcker ändå icke till, helst hustrun sedan ett par månader legat till sängs i vattusot och således är urståndsatt att se om det lilla hushållet. Föreställen eder, värdaste läsare, efter denna skildring omständigheterna inom det torftiga hemmet, som ändå icke skulle vara så beklagansvärda, hade mannen blott sin syn. Det är frånvaron af denna dyrbara gåfva, som gör honom så olycklig och värd medlidande. Han kan vägleda sig till vedboden och, om der finns något bränsle, hugga sönder det och göra upp eld i spiseln; men bröd, bröd till så många munnar, hvarifrån taga det? Menniskovänner! vi räcka åter fram en tiggarpung till eder. Hjelpen och gifven efter hjerta och förmåga. Mången skärf gör mycket, och Guds välsignelse öfver hvarje, som gifves af ett godt hjerta! Gåfvor till Blinde Carl Johan Jansson emottagas på framlagd lista i Holmbergska bokhandeln Stora Nygatan n:r 16, Carlsons bokhandel Stora Nygatan n:r 32, Bonniers bokhandel i Bazaren och Cigarrboden i Operahuset (åt Arsenalsgatan), och lemnar kongl. sekreteraren Fr. likström, hvars adress är Gnesta och Swtuna, och som äfven emottager bidrag, redovisning i detta blad öfver de influtne medlen. Lat at de a tee TN