e Hvarjehanda nyheter, En envis pukslagare. I C. uppfördes för några år sedan för första gången Wagners Tannhäuser. Som orkestern betydligt förstärktes, blef det nödvändigt att förändra placeringen, och pukslagaren, som hittills hade stått till venster om anföraren, måste nolens volens lunka öfver till högra sidan. Då nu första repetitionen skulle börja, gör emellertid vår vän pukslagaren svårigheter vid att gå öfver till högra sidan: han hade i 26 år stått på venstra sidan och vore så van dervid, och han ville icke gå öfver på andra sidan. Det är att märka, att puk-artisten besatt en god dosis flegma, stod alltid under pauserna med korslagda armar å la Napoleon och afgaf sin vägran i den lugnaste ton. Kapellmästaren talade vänligt till honom, bad honom — men allt förgäfves; den plats han haft i 26 år lemnade han icke. Slutligen förlorade anföraren tålamodet och utbrast med någon hetta: Nå, så kom hit och anför då, skall väl jag slå pukorna! Helt lugnt svarade vår konstnär: Det kan ni icke, hr kapellmästare. Allmänt skratt i orkestern — oeh pukslagaren hade skrattarne på sin sida, men måste dock slutligen gifva med sig. Ibyrt luklielull. Konungen af Preussen har stiftat en ny orden, kallad Svan-orden. Den kommer att tilldelas borgerliga personer såsom ett erkännande af ridderliga dygder i borgarståndet. Hvarje riddare får betala miust 13,350 rdr till ordenskassan.