affärsman, som har affärer med någon af dessa länder, måste ställa sina fordringar något högre, då faran för en fiendtlig invasion har blifvit större; den, som vill bygga jernvägar i dessa länder, måste beräkna sina omkostnader med fästadt afseende på fara för krig; fabrikanten får orsak till att vara mycket orolig för sina tillgodohafvanden. Hvar och en i Europa, utom Frankrikes gränser, lider mer eller mindre skada, icke endast i förhållande till den verkliga faran, utan i förhållande till den bild, som fruktan och ovisshet skapa af faran. Hur skall det t. ex. vara möjligt för en engelsk kapitalist att öfvertaga byggandet af en jernväg Rhenprovinserna, då Frankrike väpnar sig in till tänderna? Eller hur kan en tysk bankir lemna förskotter på längre tid, då några få ord, hvilka uttalas i Paris, med ens kunna komma all samfärdsel i handel att afstanna! Och dessa risker låta icke betäcka sig af de procent, hvilka affärsmannen räknar sig till godo, ty olyckan är, att ingen är i stånd att beräkna, hur långt man bör gå. Den enda säkra utvägen är derför den yttersta försigtighet, som i många fall, isynnerhet då den påtviugar hela länder, är liktydig med en fullkomlig stagnation i alla affärer, der omsättningen af penningar icke kan försiggå mycket raskt. Tidningen slutar med en ifrig uppmaning till den största varsamhet i alla industriela och handelsföretag, då ju icke hela Londons börs är i stånd att förutsäga, hvilka rubbningar mobiliseringen at en half million franska soldater skulle kunna framkalla.