Dagens Nyheter – 18 januari 1868, sida 3

fransk officer infunnit sig å den lägerplats der han var betälhafvande. Officeren var ensam, till fots och syntes medtagen af trötthet. Han bad att få taga i anspråk den arabiska gästfriheten, ställde sig under höfdingens skydd och bad derefter denne att han skulle gifva honom kläder, dem han rikligen betalde. Utstyrd i denna beklädnad, trodde han sig kunna med lugn fortsätta resan åt hafvet till. Araben påstår att han har afseglat till Frankrike. — Det är omöjligt, utropade generalen. Officeren svarade härpå intet. — Skicka till mig araben, fortfor herr de Ruvigny. Officeren bugade sig och ämnade just uträtta ärendet, då en ny person visade sig i tältöppningen, Det var en man af omkring trettiofem år; han hade stort skägg och var klädd i en sådan der fantasidrägt som brukas i Afrika af turister när de ibland för något vetenskapligt ändamål medfölja armåer. — Förlåt, herr general, sade denne man i det han gjorde en militärisk helsning. Herr de Ruvigny besvarade helsningen, gaf honom tecken att inträda och betraktade honom med ett slags nyfikenhet. Han hade aldrig sett honom förr. — Hvad behagar ni, min herre? frågade han honom. — Herr general, svarade den okände, jag kan lemna er underrättelse om kapten Lemblin. Generalen sprang upp från stolen, på hvilken han hittills förblifvit sittande. — Ah! då skall ni vederlägga ett elakt rykte, som blifvit satt i omlopp, eller huru? Säg mig att han är död... att araberna mördat honom... säg mig då, min herre, att kaptenen icke har deserterat. I o— Herr general, yttrade den-okände, skulle