Dagens Nyheter – 17 januari 1868, sida 3

Utrikes-Nyheter. ee STÄLLNINGEN i EUROPA, säger Mem. Dipl. för den 10 dennes, låter i korthet karakterisera sig på följande sätt: Man kan med fullt fog säga, att Frankrike, Österrike och Preussen för närvarande synas i lika hög grad önska fredens upprätthållande och vara beslutna för att använda allt inflytande för att utjemna de mer eller mindre hotande förvecklingarne. Preussens hållning i detta hänseende tyckes icke vara tvifvelaktig. Bref, hvilka vi mottagit från Berlin, bekräfta nemligen att det preussiska sändebudet i Paris, Goltz, under sin vistelse derstädeshar uttalat sig på ett sätt, som i hög grad var egnadt att aflägsna den fruktan, som den preussiska regeringen möjligen kunde hysa för Frankrikes afsigter. Under dessa samtal skall Bismarck sjelf ånyo hafva förklarat, att Preussen vid utvecklingen af sitt inre politiska tillstånd är bestämdt för att undvika hvarje anledning till oenighet. Nämnde tre makters förhållande till Italien är i alla hänseende lugnande. Det är vanskligt att i detta ögonblick förutsäga, på hvad sätt Italien skall komma ur den kris, i hvilken det nu befinner sig, och ingen underskattar de svårigheter, med hvilka den nya regeringen får att kämpa, för att på ett varaktigt sätt återupprätta den störda ordningen. Men nämnde kabinetter hysa i alla fall en gemensam önskan att få se den italienska regeringen uppgifva fordringar, hvilka äro oförenliga med fredens uppehållande. Hvad den österländska frågan angår, så tror man att Ryssland, trots flera mycket betecknande handlingar, dock i sista stund nog skall rygga tillbaka för att påskynda dess snara afgörande. Vestmakterna äro nu för öfrigt sysselsatte med att uppfordra Porten till att genom inre reformer förskaffa den kristna befolkningen upprättelse och derigenom beröfva den ryska regeringen dess bästa förevändning att intervenera i Turkiets angelägenheter. Man har också redan mottagit underrättelse att, i anledning häraf, en internationel akademi blifvit inrättad i Constantinopel efter de grunder, hvilka föreslagits af den franska utrikesministern. Som vi erfara, arbeta sultanens ministrar äfven på att utfinna medel till att utsträcka det regeringssystem, som är bestämdt att antagas för Candia, till hela den kristna befolkningen i Turkiet.