Mellan riksdagsmännen afhandlas nu ifrigt den för dem maktpåliggande frågan om valet af ledamöter i de ständiga utskotten. Det liberala partiets. inom andra kammaren mera framstående ledamöter torde dock knapt deltaga i äflandet för eller emot den ena eller andra utskottslistan. Landtmannapartiet — som med mera fog borde kallas Bondeståndet, ty det består och vill bestå nästan oblandadt af män af allmogen, hvilken ensam var valbar i bondeståndet intill början af 1860-talet — var samladt i förrgår afton i de la Croixs hotell, icke manstarkare än vid slutet af förra riksdagen och fortfarande under grefve Posses ordförandeskap. Man förmodar, att fastän partiets lösen inom sig är: Inga herrar! det dock ej skall vid uppgörandet af sina utskottslistor följa denna regel, helst det måste inse att partiet sjelft, ehuru det räknar ibland sig vackra förmågor och män med betydande erfarenhet, dock ej har tillgång på nog mycken sakkunskap, för att hålla stången mot utskottsledamöterna från första kammaren. Månge af Bondeståndet inom andra kammaren veta dessutom väl, att det mom den sidan af kammaren, som motsvarar Borgarståndet, finnes många, hvilka äro fullt ut lika böjda för sparsamhet som de sjelfva och genom öfning besitta större förmåga att göra spårsamhetsåsigterna gällande — åsigter, hvilka hos den jordegande allmogen äro fullt berättigade genom de tunga skattebördorna.