Dagens Nyheter – 16 januari 1868, sida 1

DET HEMLIGA FÖRBUNDET VICOMTE PONSON DU TERRAIL. (Forts. fr. föreg. n:r). XM. Tidigt en morgon hördes en resvagn me mycket buller inrulla på slottet Ruvignys borg gård. Generalen återkom efter tre veckors från varo. Han var en sådan der ridderlig, genom hederlig man, som aldrig misstänker något ond: Han tog sin hustru i famnen såsom hade ho varit ett barn. För första gången erfor han e viss glädje vid hennes åsyn; Martha hade aldri synts honom så vacker. . Han satte sig bredvi henne på en soffa. — Kära barn, sade han till henne, för ått dagar sedan önskade jag ingenting högre än at blifva. utnämnd till. befälhafvare öfver en trupp afdelning i Afrika, och nu är jag ledsen öfve att jag fått min vilja fram; ty jag måste lemn er och vara borta mycket länge. — Min Gudl utbrast Martha, ni reser? — Ja, om tre: dagar. -— Tre dagar, sade hon, det är förfärligt! — Jag är nu af samma tanke som ni, mi älskling; mannen gör sig skyldig till mycke obetänksamhet, då han kastar ifrån sig de lycka han eger för att löpa efter denna chimåre som han kallar ära. Men det är nu en gång si att den husliga sällheten icke är tillräcklig fö honom; han glömmer att en qvinna, sådan son ni, kan. skapa åt honom en himmel på jorden och han trängtar efter rykte och utmärkelser.. En soldatz hustru, mitt barn, måste underkast: sig att försaka och uppoffra mycket. Jag visst det, då jag gifte mig med er, och i min egoisn trodde jag då att försakelsen icke skulle komm: att blifva delad; men jag känner nu att denn