Dagens Nyheter – 15 januari 1868, sida 1

DET HEMLIGA FÖRBUNDET VICOMTE PONSON DU TERREATIL. (Forts. fr. föreg. n:r). Det hade nu blifvit natt — en kall och mörk natt. Baronens tjenare hade samlat sig kring en stor brasa i köket och trakterade hvarandra nu som bäst med gamla hemska röfvarehistorier. Dock satt Martha ännu qvar på altanen, med hufvudet lutadt mot ena handen. Hon lyssnade till vågornas vilda och entoniga musik, a väl harmonierade med hennes själs melancoli. Hon hade äfven sett den lilla båten nalkas stranden och med intresse betraktat dess strid mot de vreda böljorna. Men då mörkret efterhand tilltog, förlorade hon den småningom ur sigte. Hon hade äfven sett Martin begifva sig ned till stranden, och hon förstod att han gått att förvissa sig om att de ankommande icke voro lurendrejare. Hon försjönk åter i tankar, tur hvilka hon vaknade vid ljudet af steg. Någon gick nedanför altanen... någon kom springande uppför spiraltrappan... Marthas hjerta började våldsamt klappa, hon fattades af en djup sinnesrörelse. Månune denna båt medfördo något budskap till henne? I nästa ögonblick stod kustvakten Martin framför henne med sin bössa i handen. Den godbjertade och omtänksamme mannen insåg att han skulle bringa baronessan ett af dessa oväntade budskap, som-i anseende till den häftiga, ofta högst skadliga inverkan de utöfva på mottagaren, böra meddelas på ett försigtigt vis. Derför hade han under vägen