Dagens Nyheter – 13 januari 1868, sida 3

v 4 Hvarjehanda nyheter, Hertigen af Luynes, hvars död vi för några dagar sedan omtalade, efterlemnar inom den artistiska verlden ett minne, som sent skall förblekna, skrifver en korrespondent från Paris. En grand seigneur i uttryckets vidsträcktaste betydelse, sträckte sig hans frikostighet lika väl till den kunglige landsflyktingen som till den okände artisten. För några år sedan uppdrog hertiginnan af Berry sin son, grefven af Chambord, att sälja nennes palats i Venedig för att med köpesumman betala hennes skulder. Då hertigen af Luynes fick veta detta, sände han grefven en sedel på 20,000 pund (360,000 rdr) ehuru han nyss förut hade tecknat sig för 36,000 rdr på en subskriptionslista för påfven. Talangfull tecknare, som han var, skulle han lätt hafva kunnat förvärfva sitt uppehälle såsom artist, hvilket bland annat kan ses af hans porträtter af utmärkta medlemmar af lagstiftande församlingen, tecknade under församlingens sammanträden. Hans vetenskapliga sysselsättningar satte honom i stånd att gifva sysselsättning åt ett ofantligt stort antal arbetare. Till hvar och en som gjorde någon upptäckt inom fotografien gaf hertigen en summa af 18,000 rdr, förutsatt att upptäckaren icke sökte patent på sin uppfinning. En synnerligen rar medalj hade en gång blifvit stulen i det kejserliga biblioteket. Hertigen hade nyss förut köpt ett exemplar af samma medalj för 1350 rdr; detta sitt exemplar öfverlemnade han genast till intendenten för myntsamlingen med den anmärkning att offentliga samlingar alltid borde ses till godo framför de enskilda. Bland kuriosa, som han frambringat genom sina vetenskapliga arbeten, förtjenar nämnas en värja, smidd af jern, som han utfällt ur mineralvatten, och hvilken såsom hedersvärja öfverlemnades till marskalk Bugeaud. Tunnel mellan Europa och Amerika. Tidningen Newyork Herald berättar i sitt sednast hitkomna nummer om ett förslag, att sammanbinda Europa och Amerika medelst en tunnel. Detta förslag diskuteras för närvarande i Amerika. De skickligaste amerikanska ingeniörer förorda företaget såsom fullt utförbart och enligt deras beräkning skulle den ungefärliga kostnaden komma att uppgå till omkring 500,000,000 dollars. Kapitalister lära vara hugade att deltaga deri. Man antager att en arbetsstyrka af 100,000 man skulle erfordras, deraf 50,000 skulle börja arbetet från Europa och 50,000 från Amerika och att jettearbetet skulle vara fullbordadt på minst 30 år. Skulle en gång denna tunnel blifva färdig, behöfver ett godståg eller ordinarie tåg 6 och ett snälltåg 2 dygn mellan de båda kontinenterna. Sättet vid tunnelns byggande skulle vara, att ifrån begge ändpunkterna tränga framåt medelst kollosala ångmaskiner och att, allt efter som man avancerade, anbringa stora ståltuber i tunneln, af hvilka i sist anbringade alltid skulle vara starkare än den föregående. Tunneln skulle upplysas med Magnesia och luftvexlingen skulle underhållas genom ångmaskiner, som fortplantade luften från station till station. Såsom utgångspunkter proponeras Newfoundland och Irland och tunneln skulle gå ungefär samma väg som telegrafkabeln. (no äareottetsskn spän tttssttitkndthn tet nenstakenenen HANDELSEERAÄTTELSE. Göteborgs börspriser den 11 jan. I Spanmålsmarknaden råder fortfarande stillhet och de