Dagens Nyheter – 13 januari 1868, sida 2

skriden ålder med en fröken deMallevert, förlorade sin maka efter en ganska kort sammanlefnad. Hon dog, i det hon gaf lifvet åt tvenne döttrar, Martha och Camilla. Martha var lång och smärt. En ram a svarta lockar omgaf hennes vackra anlete, och hennes läppar voro svällande och högröda. Camilla deremot var blond, och i hennes stora blåa ögon afspeglade sig en engels mildhet. Hon var liten och: spenslig samt hade: ett barns älskliga glädtighet. . . Herr de: Castenay tillbragte vintrarne i Paris, der han bodde i sitt hotell vid gatan Verneul: Den öfriga delen af året vistades han på Bellevue. Han hade aldrig velat skilja sig från sina döttrar, hvilka emellertid: fullbordat sin uppfostran, som var i alla afseenden utmärkt. Vid aderton års ålder hade de båda tvillingarne förvärfvat en ovanlig skicklighet i musiken, de målade förträffligt, skretvo en särdeles vacker stil och hade nått mästerskapet i ridkonsten. Båda voro skönheter och hvardera kunde gifva sin man trettio tusen francs i räntor. Men likasom girigbuken älskar att i sin närhet behålla sina skatter, likaså var den gamle ädlingen föga benägen att gifta bort sina döttrar; och han var så. nogräknad vid valet af mågar, att alla de många friare, som anmält sig, utan betänkande blifvit afskedade.. Martha och Camilla afgudade sin far, och de höllo äfven innerligen af hvarandra — så göra ju vanligen tvillingar. Bondfolket i trakten af Bellevue betraktade med beundran dessa älskliga barn, då de på samma gång som våren återkommo till Yonnedalen, och, lika luftiga andeväsenden, sväfvade omkring i den vidsträckta parken. Men när baronens resvagn detta år anlände från Paris och rullade in genom den stora grin