Dagens Nyheter – 4 januari 1868, sida 3

— Amnar ni föreslå mig att bogå ett brott? frågade han med dof stämma. — Kanhända ... — Det gör jag aldrig! — Jaså... Nå, farväl då! — Vänta, ett ord... utbrast markisen förtviflad. Kan ni icke säga hvad ui fordrar af mig? — Min herre, svarade öfversten med köld, ni älskar Leona och ni är ruinerad. Om ni icke kan uppväcka genkärlek hos denna qvinna, är det tydligt att ni skall döda er... — Ja, det svär jag på att jag skall göra. — Kanske i afton, kanske i morgon... — Det är troligt. — Nåväl, hör mig då. Jag kan, om ni ingår på de vilkor jag föreskrifver, göra er älskad af markisinnan del Piombo och ställa så till att chevalier de Lacy upphäfver det testamente han uppgjort till förmån för er kusin. Leona skall blifva kär öfver öronen i er, hon skall älska er ännu högre än ni henne. Denna hjertlösa qvinna skall fatta den djupaste afsky för sin närvarande älskare Giuseppe. Gontran lyssnade skälfvande. Hvart och ett af öfverstens ord inträngde i hans hjerta såsom en glödgad dolkklinga. — Chevalier de Lacy skall bedja er om förlåtelse för det han tänkte på att göra er arflös, och han skall gifva er ett årligt underhåll af trettio tusen francs, till dess han dör, då ni kommer att träda i besittning af alla hans gods och egodelar. o— Fortsätt, min herre, fortsätt, hviskade markisen, fattad af yrsel. — Ni skall ingenting förlora i verldens aktning, ni skall alltid i dess ögon synas vara en fullkomlig gentleman, och hvad jag ämnar for—— er kommer icke att tillskynda er lagens straff.