Dagens Nyheter – 31 december 1868, sida 3

— Utrikes-Nyheter. PREUSSENS STALLNING TILL RYSSLAND. Preussens ställning, i fråga om dess förhållande till stormakterna, har på sednare tiden undergått en märklig förändring, särdeles med hänseende till Ryssland. Ehuru, med undantag af Frankrike, de fremmande makterna icke tyckas hafva tagit något synnerligt intryck af 1866 års händelser, var det knappast möjligt att en så betydlig tillvext i Preussens politiska inflytande och militära makt icke förr eller sednare skulle göra sig kännbar äfven på andra håll. Före Krimkriget funnos få preussare, hvilka det hade kunnat falla in att förneka, det ju icke rådslagen i Berlin dikterades af dem i Petersburg. Sedan kriget betydligt hade stäckt Rysslands makt och beröfvat kejsaren en god del af hans prestige, började Tyskland andas litet lättare, och att känna att det var något mera än en rysk vasall, och detta redan innan det ännu hade uppnått en fullkomligt oberoende ställning. Efter slaget vid Sadowa hafva förhållandena helt och hållet förändrat sig. Ryssland kan ställa i fält mer än en million man, och dess i rask utveckling stadda jernvägssystem skall snart sätta detistånd att draga sina stridskrafter tillsammans på ett sätt, som manicke kunde drömma om på Krimkrigets tid. Men skilnaden är den, att Nordtyska förbundet med sinasödra bundsförvandter nu är i stånd, att se ryssen i hvitögat och att bemöta honom som en jemnlike och dermed punkt. Detta tilltagande oberoende af Ryssland är ett mycket framstående drag i Tysklands nuvarande politiska ställning, men har hittills icke ådragit sig mycken uppmärksamhet i följd af den omständighet, att det icke förrän på sista tiden har kommit i fråga att göra detta förhållande allmännare kändt. De tyska invånarne i Östersjöprovinserna hafva emellertid på sednare tiden börjat beklaga sig öfver despotisk behandling, religiösa förföljelser, undertryckande af deras modersmål o. s. v. från den ryska regeringens sida. Tidningarna i de båda länderna hafva för någon tid sedan upptagit frågan till diskussion, ehuru, hvad åtminstone de tyska beträffar, i en ingalunda hetsig ton. Under en nyligen hållen öfverläggning i preussiska representantkammaren rörande anslaget till de utländske beskickningarne fästade en representant uppmärksamheten på sakernas ställning i nyssnämnde provinser och uppfordrade regeringen till att försöka att genom diplomatisk bemedling bereda de förtryckte tyskarne någon lindring. In annan klagan mot Ryssland från Tysklands sida är för det förras höga tulltaxa och ytterst stränga gränsbevakning. Provinserna Ostoch Vestpreussen befinna sig för närvarande i ettnästan utarmadt tillstånd, och detta tillskrifves till en stor del de ryska tullsatserna, hvilka äro nästan liktydiga med införselförbud och i följd deraf förlama den preussiska handeln och industrien. Äfven häröfver föres nu inom den nordtyska pressen klagan i sådane ordalag, som den förr ingalunda skulle ha vågat begagna mot Ryssland. Allt detta må för mången synas vara af mindre vigt, men det visar emellertid att Tysklands förhållande till Ryssland är mycket förändradt. amten RR SE Ta vinna fn sn PR