Dagens Nyheter – 23 december 1867, sida 2

LJ oe Silägtfejden eller En arftagerskus Sjelf-biografi. (Forts. från föreg. n:0.) — Ja, jag insåg att brefskrifvaren icke kunde ha något intresse af att våldföra sig på nig; och dessutom tillsade jag åt min medhjelpare på kontoret att, i händelse jag icke skulle återkomma inom en timma, upplysa polisen om hvad som försiggått... Jag träffade qvinnan, och hon förde mig till ett ruskigt näste i en af stadens mest aflägsna delar. På en usel bädd låg en man, som förklarade sig vara Jerry Rymmares medbrottsling och sade att hans hustru uppmanat honom att för all del icke släppa ur händerna det tillfälle att undgå lagens straffande arm, som nu erbjöd sig. — Jerry Rymmare, sade ni? — Jaha. Denne man lärer vara broder till Pauls moder, ehuru yngre än hon. Redan som gosse öfvergaf han härvarande ziguenare och styrde sin kosa till Spanien, i hvilket land han lefde en längre tid, naturligtvis följande något af der befintliga ziguenarband. Han återkom nyligen till England och vistades några veckor hos sin moder, som kallades Svarta Madege, hvarefter han åter begaf sig ut på äfventyr, försäkrande gumman att han skulle fara tillbaka till Spanien. Men det gjorde han icke, utan stvöfvar nu omkrivg i sitt hemland, föröfvande alla möjliga olagligheter. Paul hade ästat sig vid honom, och den bofven har användt sitt inflytande på gossen till att söka förjeda denne till hvad ondt är Men han har icke lyckats härutinnan, och när han fruktade ipptäckt och straffad för rånet å fru ude han så klokt till att misstanken son i stället för på honom 4