Dagens Nyheter – 21 december 1867, sida 1

Under det att tidningarne i Stockholm kanske med nog lätt hand beröra jul-litteraturen, röner den ett desto hårdare bemötande i en Lundar-tidning. Det är ord och inga visor man der får höra. Det heter: Den s. k. Jul-litteraturen är sig lik. Med några undantag af hvad Lea, Onkel Adam, Hed-berg, Sehlstedt och ett par andra författare: lemnat, och detta dock af ett ovanligt torftigt slag, har man i de s. k. julkalendrarne insläppt en mängd författare och författarinnor, hvilka, om de nödvändigt skola kludda ned litteratur, aldrig borde få göra det i böcker der en Lea, Onkel Adam m. fl. lemna bidrag, En Octavia Carlen, en Sofi Bolander, en Lundin, en Albin, Numquam Idem, och hvad de alla heta som fritt husera i julkalendrarne, borde, innan de uppträda inom det litterära, åtminstone lära sig begripa det rättmätigaste anspråk en bildad allmänhet eger på författard. Men då de icke sjelfva veta att draga sig tillbaka, Vore det önskligt att hrr förläggare afvisade denna ömkliga författareverksamhet, som hotar att neddraga den s. k. jul-litteraturen till en bedröflig samling af allt hvad bokhandeln har dåligt. . Dessa omdömen öfver Octavia Carln, Sofi Bolander m. fl. äro dock alldeles för stränga.