Utrikes-Nyheter. FÖRHANDLINGAR I SCHWEITZISKA NATIONALRÅDET OM KONFERENSEN. Till schweitziska förbundsrådet har i nationalrådet framställts en interpellation rörande det förstnämndes antagande at franskå regeringens inbjudning till en konferens. Denna fråga afhandlades med åsidosättande af allt, i de flesta monarkiska stater öfligt hemlighetsmakeri. Presidentens i förbundsrådet, Dubs? svar var af mycket intresse och vi meddela derur följande utdrag: Det är en ny, väsendtligen genom Frankrike införd praxis, att numera icke endast stormakternas fåvälde beslutar öfver europeiska frågor, utan äfven stater af andra och tredje rangen inbjudas att deltaga i sådana frågors atgörande; en af stormakterna (utan tvifvel Preussen) hade j ust derför mindre väl upptagit den nu ifrågavarande inbjudningen och man hade der, bland annat, yttrat, att Frankrike tycktes vilja införa den allmänna rösträtten äfven vid afgörandet af internationela frågor. Schweitz hade under sådäna omständigheter så mycket mindre ansett sig böra afslå inbjudningen, och förbundsrådet hade afgifvit sitt bifallande svar i den afsigt, att på konferensen endast fästa afseende vid den romerska frågans politiska karakter och lemna dess religiösa sida helt och hållet å sido. Han, Dubs, hade redan vid inbjudningens öfverlemnande tilfrågat det franska sändebudet; om icke äfven det romerska folket skulle komma att representeras på konferensen, men han hade måst nöja sig med det svar, att påfven ännu faktiskt vore regent i Rom. Ingen europeisk fråga är i så hög grad en principfråga, som den romerska. Det är folkens rätt att bestämma öfver sig sjelfve och icke-interventions-principen, som frågan egentligen gäller. I båda fallen är det af väsendtligt intresse för Schweitz, att dessa principer i fråga om Kyrkostaten vinna ett europeiskt erkännande. Hr Dubs tal slöt med följande ord: Konferensen strandade på presternas vi kunna icke — de vilja icke afstå sin tusenåriga arfvedel —,