Dagens Nyheter – 14 december 1867, sida 3

faders hjerta; ianan detta för alltid upphörde att elå; ty jag anade att hans sista stund var nära och jag visste att han hade många stora syader på sitt samvete: När läkaren omsider kom ut i det rum; der jag befann mig, gaf han tillkänna att hans patient icke kunde lefva mera än några få timmar, såvida icke; hvilket han för sin. del ansåg i högsta grad otroligt; en omständighet inträffade; som låg inom möjlighetens. gränser. och kunde hafva förbättring till följd: -— Om derför, (fortfor. han; herr Cunningham bar några. slägtingar eller. vänner här i närheten; vill jag tillråda er att genast. skicka efter dem; likaså bör ni laga att en prest kommer hit; innan det, blir. försent: Jag färdas förbi pastorsbostället på hemvägen och, om ni så önskar; skall jag be herr Ryland fara hit. — OO, nej, nej! ropade jag ifrigt, gå icke ifrån 0ss; lemna icke herr Cunningham i hans närvarande tillstånd. Någon annan kan ju rida till pastorn; Min moder och broder äro alltför långt härifrån, för att kunna hinna hit på kortare tid än några dagar; men låt mig åtminstone; när jag träffar dem, kunna trösta dem i-deras bedröfvelse dermed att allt blifvit gjordt; som göras kunnat; — Det kan ni lugnt säga dem: Mensklig förmåga och vetenskap kunna icke uträtta mera än jag nu gjort: Dock vill jag, ifall ni bestämdt önskar det; gerna stanna qvar: Men såsom jag redan förklarat; har ni att bereda er på det värsta; — Har han något medvetande? Känner han sjelf; i hvilken fara han sväfvar? -— a . j hett?