Dagens Nyheter – 11 december 1867, sida 3

trolofvad med Eloise Morrissier; dotter till en af Bourbonernas mest nitiska anhängare; som derför blef afrättad under skräckregeringen. Såsom vanligt; konfiskerades den aflidne royalistens egendom; och hans maka jemte en son och en dotter måste fly; för att rädda sig undan vidare förföljelse; och sedan lefva högst indraget; ty de egde ingenting annat än några nipper och dyrbarheter, som de kunnat medföra: Det var således omöjligt för fru Morrissier att gifva sin dotter en sådan hemgift; hvarom föräldrarne till de båda barnen öfverenskommit vid det tillfälle då det bestämdes att dessa i framtiden skulle blifva ett äkta par. Alltså stod det den unge markisen fritt att icke gifta sig med Eloise; eftersom en punkt i kontraktet — och just den som i allmänhet ansågs för den vigtigaste — å hennes sida ej kunde uppfyllas. Men Ernest de S:t Foix var en alltför ädelsinnad yngling för att blott för penningars skull vilja bryta sin förbindelse med flickan; i synnerhet som han för denna fattat en verklig kärlek: I strid med sin faders önskningar; hvilken i olikhet med de flesta franska ädlingar af den gamla slammea; var en varm bonapartist; gifte han sig med sin trolofvade på den utsatta tiden. Såsom redan är nämndt; hade Eloise en broders Denne hette Victor och hade egnat sig åt krigare-yrket: Bonapartes lysande framgångar väckte hems beundran; och under inflytande af denna känela gick han in vid franska armen och tjenstgjorde under sin systers blifvande svärfar generalen de 8:t Foix: Men hos Victor hade royalistiska åsigter blifvit