. nit? I stället för himlen vi helvetet funnit. , —6n. Hvarj ehanda Nyheter. A4fsked och återseende, Sjutto år — hvilken betydlig del af en menniskas kort lif! Sjutton år — ack, hvad lifvet är ljus hvad det är rikt; framförallt på löften; vid de tiden! Sjutton år dertvill — och man går reda med snö i håret eller i hjertat; med bittra e1 farenheters fåror i pannan, med sinnet vingklipp med en frostnatt bakom pulsarnas glödand lava; Sjutton år : : : ja; för sjutton år seda reste en ung hofman från Sverge. Han var doc ej hofman i vanlig mening, ty han hade vela ställa till en mindre palats-revolution, ehuru ha endast stod bland de yngsta i lakejernas leder — och derför företog han ej heller sin resa vanlig ordning; ty den börjades hals öfver huf vud och skulle räcka — lifvet igenom; Saken var dem att bland lakejerna vid konung Oscars hof uppstod den tiden; d: v. s. för 17 år sedan; missnöje med dåvarande hofmarskalken det hade konfmit litet surdeg, Gud vet huru, in: slottet, trots högvakten och patrullerna, och de började bli gäsning och oro i hela baket. Er vacker dag anhöllo bhoflakejerna om företräde hos konungen: De fingo det och de klagade sin nöd: Men der de bakade; der hade hof marskalken bryggt; kungen sade dem tvärt adjö och gaf dem afsked på köpet. En af dem; vi vilja kalla honom G., blef tagen för upphofs man till demonstrationen och han måste lemna riket och öfvergifva hustru och barn, — Han reste till norrå Amerika, der guldfebern då som värst rasade: Det osäkra tillståndet i guldlandet afskräckte honom ej från att resa dit; den som ej fruktat att bryta en lans med en hofmarskalk, kunde väl våga en dust med rödskinnen eller andra simpla menniskor. Sedan han tröttnat i guldminorna styrde han sin färd till en annan del af jordklotet och hamnade snart i Australien; der han gaf sig till grufarbetare och lefde under åratal ett lif af mödor och försakelser;s Från Australien reste han till Kina och; efter någon tids vistelse derstädes; åter till Nya Holland — alltjemt med tankarna i Sverge och med hoppet att en gång kunna återvända hem; Helt nyligen anlände med en af de tyska ångbåtarna till härvarande Skeppsbro en karl, hvars ansigte; likt gubben Kulneffs; bestod af bara skägg. Han ställde in sina koffertar i packhuset och vandrade ut i staden; Det var f. d; hoflakejen, som kommit hem. Han råkade snart en gammal vän, af hvilken han fick bättre upplysningar än han hoppats: Hans hustru icke blott lefde, utan hon hade genom en restaurationsrörelse kommit i ganska goda omständigheter och, det bästa af allt; hon bade, sällsamt att omtila; ej glömt sin käre man. Deras tre söner hade hon fostrat upp till hyggliga gossar; åt hvilka det var en ztolthet att vara fader; och han skyadade att få sluta dem alla till sitt lyckliga hjerta. Vi låta här pennan falla, utan försök att teckna återseendets öfversvallande glädje. Det var en sjuttonårig längtan som hunnit sitt mål; årslånga qval som sökte uttryck genom en blick; ett utrop; en snyftning; en tår — — och detta kan lättare tänkas än omtalas. En qvinnas äfventyr såsom bärare vid Stora Westra Banans. slation i London. I början af sistl: sept. månad anmälde sig en karl med godt utseende och som uppgaf sig heta Charles Arnold hos superintendenten för polisen vid ofvannämnde banas station (Paddington) i London till erhållande af anställning såsom öfvertalig bärare; och som trafiken då var mycket liflig och mannens betyger vackra, anvisades han genast plats i godsmagasinet; der han fick vara behjelplig . med att aflasta vagnar; Med detta arbete fortfor han till för ett par veckor sedan; då han en dag anmälde sig vara illa sjuk och derför tilläts att gå hem; der hans värdinna hjelpte honom i säng. Den förra, som ansåg att en senapsduk på bröstet skulle vara välgörande för hennes sjuke logerare; tillredde en dylik och begaf sig dermed in i sin gästs rum; då hon fann denne vara djupt insomnad; rustade hon sig till att utan hans hörande pålägga senapsdegen och upptäckte då att han var — en qvinna. Den förbluffade värdinnan ruskade sin gäst vaken och efter några i hast afgifna förklaringar, begärdes och gafs det löftet; att logerarens verkliga kön icke skulle rödjas, och tidigt andra morgonen begaf denne sig i väg, medtagande en mängd klädespersedlar; hvilka tillhörde andre bärare; boende på samma ställe, Sedan noggranna efterspaningar blifvit anställda rörande den sig så kallande Charles Arnolds antecedentia; har man kommit underfund med att hon er en på sin tid beryktad gvinna; Mary Ann Walker, som under tillnamnet aden qvin