såväl min beskyddarinna som hennes son förtjaste i dexw hyggligs fransmannen: Han blef inbjuden att ofta; mycket ofta helsa på oss, och det gjorde ban äfven; ty han sympwiserade med familjens alla tre ledamöter: Då jag ibland; när andra gäster vore hos oss, såg honom uppträda bland dessa och koaversera med en ledighet och ett behag, som mången skulle ha afundats honom; insåg jag ännu tydligare än förr att ban var uppfödd i en högre sambhällsställning, och mina misstankar i afseende på orsaken till hans vistelse i England — jag föreställde mig denna orsak vara af mycket sällsam och hemlighetsfull beskaffenhet — blefvo alltmera bestyrkta: Men omsider upplöste sig dem mysteriösa dimma; hvari hans förflutna lif hittills varit insvept. LV. Herr de Coutance blef af lady Anne presenterad för grefvinnan Marchmont och de öfriga clever hon anskaffat åt honom: Öfverallt mottogs fransmannen med utsökt artighet; och hans lektioner; förträffiiga i sig sjelfva; uppskattades vida öfver sitt värde at de inbillningsrika damerna; som alla prisade sig i högsta grad lyckliga öfver att ha en så utmärkt lärare: Under sådant förbållande är det tydligt att hvar och en af de värda fruntimren talade så mycket som möjligt om honom för sina vänner; cch det kunde således ieke dröja länge, förrän han blef ej allenast känd utan derjemte af ryktet; som öfverdrifver allt; upphöjd till en