Dagens Nyheter – 6 december 1867, sida 3

ligt i denna snöda verld, Vi fara till henne straxt och fråga, om hon vill åtaga sig uppdraget: — Jag har ingenting erxot ert förslag, ehuru jag på förhand vet att hon med glädje gör allt hvad jag ber henne om ::: — Jay men ni måste ju i alla fall fråga henne. Dessutom har jag nyss fått hem ett litet paket; hvars innehåll jag ämnat åt henne; och jag skulle gerna vilja sjelf lemna henne det. Ni har varit hos heane flera gånger, utan att ha mig med er; så att hon kan icke gerna tycka att jag kommer för ofta. Efter en stund körde vagnen fram, och lady Anne och jag begålvo öss på en färd, som ivi förut flera gånger tillsammans gjort; Min Beskyddarinna hade nemligen fattat en innerlig tillgifvenhet för Mary; hvilkens bhandlingssätt mot mig, då jag var nödställd och öfvergifven; i hennes tycke var så vackert, så ädelt, att vi icke kunde visa henne nog stor tacksamhet derför. När vi inträdt i hennes trefliga kammare och helsningarne voro undangjorda; öppnade lady Anne det lilla paketet och framtög derur ett vackert guldur; på hvars boett var graveradt: Mary Walton; af hennes vän Isabella Neville, såsom ett bevis på tacksamhet för många tjenster och mycken välvilja;